Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
rika stilen, äro förträffligt kända, torde alltså tillkommit 1 183 —84.
Ännu ett datum förtjänar beaktande. I Dr. Hazelius’ samlingar
i Stockholm finnes bl. a. en portal, som enligt uppgift skall för-
skriva sig från Thudals 1
)
länge sen nedtagna kyrka i Thele-
marken. Thudals äldre kyrka brann enligt urkundligt vittne år
1369; hvadan dän, från hvilken portalen härrör, väl tillkommit
under något av de närmast följande åren.
För bestämmandet av typernas utveckling lämna oss dässa
jämförelsevis fasta kronologiska hållpunkter endast föga ledning.
Vi konstatera, att redan i senare hälften av 1100-talet var dän
typiska portaldekorationen fullt utbildad, och att dän uppträdde
ungefär samtidigt i båda sina huvuddialekter. Atro-portalen
representerar nämligen det kraftigare, grovkornigare slingvärket,
medan Stedje-monumenten höra till det största och yppersta in-
om dän mer raffinerade facen. Alltså hvilkendera facen är dän
äldre och ursprungligare, därom ge oss dässa kronologiska fakta
icke ens dän svagaste antydning. För dänna fråga äro vi ute-
slutande hänvisade till ornamentet själft, hvad det ur sitt eget
inre kan ha att yppa. Kronologien, utarmad som dän är,
hvarken stöder äller gendriver det typologiska försöket.
Måhända är kring midten av 1 200-talet glansperioden redan
förbi. Portalen från Nesland låter oss ana dätta. Hvad tek-
nisk säkerhet och motivens raffinerade utarbetning vidkommer,
torde man svårligen kunnat överskrida det stadium, som av dänna
representeras. Kapitälinposterna ha i naturalistisk behandling
intet motstycke, och i växtrankan röjer sig en nästan blaserad
routine, en formlig lek med att förflyktiga det gamla bladskemat
i gratiösa nybildningar, dän ena icke lik dän andra. Dätta synes
tyda på, att man nått höjdpunkten; kanske har man redan halkat
över dän. Det är icke utan, att både växtrankans diamantering
— i det stora typiska dekorationsmönstret är dän prydnaden
l
) Nicolaysen, Norske bygninger, III, s. 10 pl. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
