Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Historiska förutsättningar, ur hvilka fenomenet förklaras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
män dän har icke däss mindre en mycket stark struktiv sida
däruti, att dän som en naturlig, organisk och osökt formutveck-
ling springer direkt ut ur ett — i dän äldre nordiska trätekton-
iken ytterst betydelsefullt — struktift element: spänn träet
äller »knäet». Dänna för träbyggnaden egendomliga led, i sin
primitivaste skepnad en enkel kil, som indrives i vinkeln mällan
tvänne skärande moment för att, som namnet antyder, spänna,
ge ömsesidig stadga — erhåller av helt naturliga skäl en mer
äller mindre insvängd basis. I de naturbildningar, dän primi-
tiva trätektoniken sen urminnes tid med förkärlek användt till
dänna funktion, giver naturen själv en fingervisning om dän
formela behandlingen. Tänka vi oss nu ett kolonnpar med
däss bjälkförbindelse, kräves blott, att de båda motvända spänn
-
träna tilltagas i behörig storlek, så att de stöta samman, samt
att dän inskurna basislinien erhåller ett så vidt möjligt korrekt
och harmoniskt lopp, och — bågen har hardt när gjort sig
själv. Alltså i stentektoniken är bågbildningen — skarpare ut-
tryckt båglinien en struktiv nödvändighet; i träbyggnaden
är dänsamma icke uppsprungen under något nödvändighetens
tryck, ty det struktiva möjliggör en mycket skiftande linielek,
män dän är en spontan, organisk formutveckling av ett struktift
element — sålunda i ena som andra fallet motiverad och struk-
tift motiverad. En annan fråga blir, huruvida dänna inneboende
utvecklingsdrift behöft någon yttre påstötning för att sättas i
rörelse och i all synnerhet för att nå fram till dän fulla och
rika form, som möter i skeppsarkaden, och intet ligger ju då
närmare än bågvärket i stenbasilikans skeppsarkad som
impulsgivande. Dätta kräver sin undersökning.
Skeppsarkaden är icke det enda stället, vi träffa det båg-
bildande knäet. Tvärtom vi känna det redan som en av grund-
tankarna i systemet, tillämpad med yttersta konsekvens, hvar-
hälst en rimlig plats står öppen. Hvar nu i dänna mångfald
av lokaliteter utgångspunkten för bildningen? Rimligast där,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
