Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Historiska förutsättningar, ur hvilka fenomenet förklaras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 9
kunde drivas längre. Ur en annan synpunkt är det sinne för
dän fria liniens skönhet, som är grundbetingningen för någon
betydelsefullare lineär dekoration, i samma iriska stil ett hvarken
förr äller senare överträffadt. Härmed är antydt, både hvad
dätta nya hade kvar av det gamla, och hvad det var, som höjde
det över detsamma. Idékretsen, det ornamentala stoffet är däm
gemensamt; och ännu på det formelas gebit finnes en genom-
gripande överensstämmelse i dän hänsynslösa emancipationen
gent emot naturen och däss former. Så till vida stodo de båda
i niveau med hvarandra. Dän förädling åter, som höjde det
nya, var, som framhållits, närmast en liniens. Se på en irisk
arabesk från däss glans dagar!
1
) Med hvilken säkerhet dässa
linier ledas ut i de mönster av symmetrisk fasthet äller av
rhythmens mjuka vågliv, som bilda ornamentets kärnform; med
hvilken djärvhet de drivas utan häjd och rast att böja, vrida
och korsa sig i det labyrintiska slingvärk, som i frihet omspelar
ornamentets kärna; och i hela dätta linieliv, bivärkets icke
mindre än kärnformens, hvilken känslighet, som ända in i de
oroligaste detaljer bevarat liniens skärhet, samlande delarna till
ett helt av livfull harmoni! Härmed ha tecknats både styrka
och svaghet av ifrågavarande stil. Med dänna förkärlek för det
lineära följde en helt naturlig försummelse av det andra or-
namentala motivet. För djurformen och det animala livet som
sådant hade man ingen blick. Vi erinra om de iriska miniatyr-
ernas figurskilderier som det ojämförligt drastiska vittnet
på dän satsen. Här äro brott mot naturens form- och färglagar,
hvilka icke kunna försonas genom någon individuel vanförhet
— en medvetenhet och konsekvens i onaturen, som vinner sin
förklaring endast och allenast ur en stor, genomgripande stil-
istisk princip. När dän iriske illuminanten utan minsta betänk*
t. ex. i dän s. k. St. Cuthbert’s Gospels äller »Durham book». M. Dig-
by Wyatt, The art of illuminating as practised in Europé from the earliest times.
7 cent. n:o 3, 4. London 1860.
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
