Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Historiska förutsättningar, ur hvilka fenomenet förklaras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
och först dän renaissanceperiod, som huvudsakligen genom väck-
elser från Byzanz bryter in under det karolin gi ska härskar-
huset, har att uppvisa en mera systematisk, otvetydig tillägnelse
av antika motiv; en tillägnelse, som icke stannar i klerkens
illuminerade pergamentkodex, utan tränger ned i dän nationela
konsten, avsättande å folkets fäderneärvda smycken nya, märk-
liga former, hvilkas betydelse det ovana ögat snart åter skall
glömma äller vränga.
1
)
Dän första och förnämsta vinningen av dänna gamla rc-
naissance var växtmotivets insättning i germanernas or-
nament; och då man erinrar, huru redan i Rom dän sällspordt
livskraftiga a kanthus överskyggat och i Byzanz nästan kväft,
på några stockar när av murgrön och vinlöv, sina svagare
fränder i dän grekiska ornamentikens rika »blumenlese», blir
det begripligt, att dätta nyförvärvade motiv i de ojämförligt
flästa fall lånat akanthens former. Av sin grekiska urbild
har visserligen dänna barbarens akanthus föga i behåll.
2
) Vi
erinra, att mönstret var kommet över Byzanz; och redan här
hade under mosaikregimens formspäkande stränghet allt det
väna och skära, som smyckade däss helleniska jungfruålder, all
dän yppighet, imperatorskonsten slösat på däss äftersommar,
bleknat och skrumpit i några torra skema av det klassiska orig-
inalet. Män dänna byzantinska skickelse av akanthus, enkann-
erligen i rank ans form, där bladen icke sällan utsugits för att
giva styrka och självständighet åt en i stela linearsirater uttänjd
stängel och alltså i grunden reducerats till ett slags bihang äller
fyllning åt en linearslinga, var å andra sidan synnerligen ägnad
till medlingsform mällan dän antika växtrankan och dän irisk-
germanska bandslingan. Och som frukten av mötet mällan an-
’) såsom vittna t. ex. de mer och mindre mystiska dekorationerna å våra
’bekanta treflikiga spännen, ypperligt hopställda och förklarade av B. Salin, Ur
djur- och växtmotivens utvecklingshistoria, s. 80 f., 88 f. Stockholm 1890.
2
) se t. ex. illumin. i Karl dä n skalliges Bibel och Lotharsevangeliaret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
