Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Vägen mot förgängelsen, Literatur, Renaissance
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii4
skrud, och intresset att i ord och bild bevara dän bleknande
synen åt minnet.
Det var en Norges son, en konstnär, som greps av det
egendomligt pittoreska i dässa gamla byggnader, tecknade —
med landskapsmålarens frihet gent emot vissa detaljer, hvilkas
intresse är ett övervägande theoretiskt — de förnämsta ibland
däm och ledsagade med några uttalanden om stil och ursprung
sina kartonger.
]
)
Ifrågavarande, i sitt ämne fundamentala värk
publicerades i Tyskland och har — om man frånräknar Minu-
tolis
2
)
reseintryck, av hvilka enkannerligen Liibke slagit mynt —
tjänat som enda hemul för de bekante tyske konsthistorici Kug-
ler, Schnaase och Liibke, hvilka ur däss fåtal illustrationer
och delvis misstydda textbidrag utprässat jämte några tänkvärda
saker åtskilligt vilseledande.
Kugler 3
) relaterar i sedvanlig chronikstil några allmännare
fysiognomiska drag, upptager dän antydan, redan Dahl givit om
en byzantinsk stilpåvärkning i rumsdisposition m. m., samt hän-
visar, utan att närmare grunda sin mening, i fråga om dekora-
tionen på anglo-sachsiska miniatyrer och tysk romanism av det
1 2 seklet såsom stilbefryndade.
Liibke 4
)
— ännu i dän upplaga av sin stora Geschichte
der Architectur, dit förf. varit i tillfälle följa honom — ägnar
under trogen anslutning till Minutolis nog naiva bidrag en sida,
därav större delen är upptagen av illustrationer, åt skildringen —
icke av det norska stavtämplet, män däss barocka travestie från
17 och 18 seklen. Det begrepp, man av en dylik erhåller om
vår gamla originala nordiska tämpelstil, är — såsom av ovan
!
) J. C. C. Dahl i sitt ovan flerstädes cit. Denkmale einer sehr ausgebildet-
en Holzbaukunst etc. I —III. Dresden 1837.
2
) Der Dom zuDrontheimunddiemittelalterlichechristlicheBau-
kunst der scandinavischen Norm an nen. S. 9 f. Berlin 1853.
3
) Handbuch der Kunstgeschichte. Zweite Aufl. s. 498 f. Stuttgart 1848.
4
) Geschichte der Architectur, I s. 455. Vierte Aufl. Leipzig 1870.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
