Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 3. Det extensiva samhällsbyggandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkr. 368,000 britter (samt 1,039,000 irländare). För tiden
1853—1900 finna vi, att omkr. 4,7 millioner engelsmän
(således ej skottar, irländare eller utländingar medräknade)
utvandrade från sitt land. Af dessa styrde mer än 2,5
millioner kosan till Förenta Staterna, mer än 0,6 millioner
till Brittiska Nordamerika och mer än 0,9 millioner till
Australien. Därnäst torde Sydafrika ha mottagit de flesta
engelska emigranterna.[1]
Den engelska utvandringen i de 17:de och 18:de
århundradena hade bildat kärnan i de blifvande, sig 1776
från England lösryckande Förenta Staternas befolkning och
hade sålunda varit hufvudfaktorn i den tidens betydelsefullaste
nya statsbildning. Under det 19:de århundradet har den
engelska utvandringen varit dels det numeriskt öfvervägande,
dels åtminstone det ekonomiskt och politiskt ledande
elementet vid uppbyggandet af de nya, synbarligen i flertalet
fall likaledes till själfständiga stater förutbestämda samhällen,
som för närvarande bära namnen Dominion of Canada,
Commonwealth of Australia, den själfstyrande kolonien
Nya Seeland samt de brittiska kolonierna i Sydafrika.
Kanadas befolkning uppskattades år 1800 till 240,000 och
utgjorde år 1901 omkr. 5,4 millioner. De två största
städerna, Montreal och Toronto, hade 1901 268,000 och
208,000 invånare respektive. Australien, som 1787 gjorts
till straffkoloni, börjar först 1795 att få frivilliga immigranter.
År 1901 hade de sex s. k. originalstaterna omkr. 3,8
millioner invånare (utom infödingar), af hvilka 497,000 bodde
i staden Sidney, 496,000 i Melbourne, 119,000 i Brisbane
och 163,000 i Adelaide. Redan 1891 lefde 33,2 proc. af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
