Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 3. Det extensiva samhällsbyggandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
storstadslifvets tilltagande har Sombart påpekat, särskildt hvad
Västeuropa beträffar. Dess totala befolkning beräknas
hafva utgjort år 1700 80 millioner, år 1800 120 millioner
och år 1900 280 millioner. I städer med öfver 100,000
invånare bodde år 1700 2,6 millioner, år 1800 3,6 millioner
och år 1900 36 millioner. Det vill säga att procenttalet
af sådan storstadsbefolkning i Västeuropa mellan 1700
och 1800 gick tillbaks från 3.2 proc. till 3,0 proc, men
mellan 1800 och 1900 steg från 3 proc. till 13 proc. Icke
nog härmed. I värkligheten är den modärna
storstadsbefolkningen ännu större än dylika siffror antyda, ty i
talrika fall innesluta storstädernas kommunalgränser blott
en del af det sammanhängande bebyggda och ekonomiskt
samhörande stadsområdet. Då de s. k. förstäderna
medräknas, erhålla vi t. ex. för år 1904 ett Greater-London
med 6,9 millioner invånare i st. f. 4,6 millioner och ett
Greater-Manchester med 787,000 i st. f. 558,000, samt för år 1903
ett Gross-Berlin med 2,7 millioner invånare i st. f. 2
millioner. Staden New York uppgafs år 1890 äga 1,5 millioner
invånare, men år 1900 3,4 millioner. Siffran skulle i själfva
värket år 1900 hafva varit 2 millioner, om icke den
ofantliga förstaden Brooklyn och tvänne mindre områden kort
förut införlifvats med New York.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
