Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 5. Det modärna förvärfsbegäret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enligt Sombart uppvisar de europeiska folkens
ekonomiska lif efter den antika kulturens nedgång tre stora
perioder. I den första af dessa ha vi att göra med den af
bondens och feodalherrens hushållningsprinciper betingade
organisationen af det ekonomiska samhällslifvet. »De
härskande grundtankarna äro, att med eget eller främmande
arbete pä egen torfva vinna sitt eget och de sinas
uppehälle samt att genom förökning af de afhängiga
jordarbetarnes antal tillkämpa sig makt i staten» — således ett
blandadt ekonomiskt politiskt motiv. Den andra perioden
karaktäriseras genom »det ekonomiska arbetets befrielse
från bundenheten vid torfvan» samt genom det industriella
arbetets frigörelse från personalunionen med jordbruket
och genom en handtvärksmässig organisation. »Denna
ekonomiska samhällsordnings grundtanke är, att man
tillförsäkrar sig en ståndsenlig utkomst eller sedvanlig ’näring’
genom eget, i första rummet rent industriellt arbete för
andra.» Härefter, d. v. s. efter medeltidens utgång, följer
den period, i hvilken vi ännu lefva. »Dess innersta
kännetecken är köpmannaväsendets öfvervikt, d. v. s. den
räknande, spekulerande, organiserande värksamhetens
ledande betydelse. Grundtanken är nu, att pänningevinst är
den ekonomiska värksamhetens ändamål. Denna sträfvan
har skapat den organisation, som (enligt Sombarts mening)
bäst betecknas såsom den kapitalistiska. Efter den
kapitalistiska kulturperioden synes skola följa, såsom fjärde
i ordningen, en socialistisk-kollektivistisk.» 1)
Låt oss litet närmare granska dessa ekonomiska
utvecklingsperioders psykologiska kännetecken.
Den hushållande människans ändamål med sin
värksamhet kan vara af tvänne väsentligt afvikande slag. Det
1) L. c., bd I, s. XXXI—XXXII. Sombart använder här uttrycket
socialistisch-genossenschaftlich.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
