Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 8. De kapitalistiska och socialistiska utvecklingstendenserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MODÄRNA SAMHÄLLSOMDANINGEN 66
fyllda varutransporten till lands och sjös att göra. Hans
lif förflöt ej i fysisk ro bakom en kontorspulpet, utan i
intim beröring med varor och människor, ofta under
vidsträckta resor och årslånga vistelser i främmande land.
Personalunion mellan industri och handel var ej sällsynt.
Den högre bokföringskonsten, som jämte en högre
transportteknik är den tekniska grundvalen för hela den modärna
köpmansvärksamheten, sprider sig först mot medeltidens
slut öfver mellersta och norra Europa från Italien, där
den, och allt annat som hör till köpmansvärksamheten,
hade ett par seklers försprång.
Efter den handtvärksmässigt bedrifna och organiserade
produktionens period kommer det kapitalistiska skedet.
Med kapitalism menar Sombart 1) den ekonomiska
samhällsordning, inom hvilken det kapitalistiska företaget är den
inflytelserikaste, det helas karaktär bestämmande
ekonomiska organisationsformen. »Det kapitalistiska företaget är
den ekonomiska organisationsform, som har till ändamål
att genom en mängd aftal om i pängar värderade
prestationer och motprestationer tillgodogöra en
sakförmögenhet, d. v. s. att reproducera den åt dess ägare med en
värdeökning eller profit. En sakförmögenhet, som
användes på detta sätt, kallas för kapital.»
Kärnpunkten i denna definition är, att det kapitalistiska
företaget betecknas såsom den mest fulländade formen
af förvärfsföretag. Icke behoftillfredsställelse, icke
fyllandet af företagarens personliga behof eller hans familjs behof
är det kapitalistiska företagets omedelbara ändamål. Detta
är lösgjordt från all direkt förbindelse med konkreta
konsumtionsföreteelser och därmed från all kvalitativ bestämdhet
1) L. c. bd. I, s. 195—217.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
