Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 8. De kapitalistiska och socialistiska utvecklingstendenserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På denna utarmnings- och kapitalhopningsteori stöder
sig, som bekant, Marx’ förutsägelse om den oundvikliga
uppkomsten af ett rent socialistiskt samhälle — d. v. s.
ett socialekonomiskt tillstånd, som utmärker sig därigenom
att alla materiella produktionsmedel äro samhällets (eller
statens) egendom samt därigenom att all
produktionsvärksamhet är organiserad af samhället som ett helt (eller
af staten). Hopningen af kapitalegendom vid ena
samhällspolen och af proletärelände vid den andra skulle nämligen
enligt Marx fortgå, tills en »expropriering af
expropriatörerna» blefve enda sättet att rädda samhälle och kultur
från undergång. Den vana vid egendomslöshet och vid
stordrift, som folkmassorna hunnit förvärfva under
kapitalismens utveckling mot sitt fall, skulle enligt marxismen
framkalla önskan efter ett konsekvent socialistiskt
samhällsskick och alstra förmågan att sköta ett dylikt.
Om man med socialism menar intet annat än denna
teori om en socialistisk samhällsordnings uppkomst och
beskaffenhet, måste socialismen anses ha mycket starka
vetenskapliga skäl mot sig. 1) Det har emellertid redan
funnits många olika socialistiska teorier om det närvarande
samhällets utvecklingstendenser och den närmast kommande
samhällsordningens art. Det finns intet i sakens natur, som
kunde hindra en vetenskapsman att såsom »socialistiska»
beteckna konkurrensens reglering och produktionens
organisering i nationell skala samt spridningen af statlig
och kommunal egendom och företagsamhet och
öfverordningen af växande ekonomiska samhällsintressen öfver
de ekonomiska privatintressena. Detta är i själfva värket
en i våra dagars samhällsvetenskapliga och national-
1) Jmfr Franz Oppenheimer, Das Grundgesetz der Marxschen
Gesellschaftslehre, Berlin, 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
