Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 9. Den demokratiska individualismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9.
Den demokratiska individualismen.
Med fullt historiskt berättigande kallar sig den
modärna lönarbetarklassens politiska kamporganisation för
socialdemokratisk, ty det är här fråga om en oupplöslig
förening mellan en ny social utveckling och reformsträfvan
samt en ny demokratism. Samtidigt med att alla de
ekonomiens och teknikens krafter, som skulle bringa det
nya produktionssättet till mognad, samlade sig i England
vid det 18:de århundradets utgång, hade i Frankrike
elementerna i den modärna politisk-rättsliga
samhällsordningen börjat taga gestalt.
Det gällde i båda fallen en äldre samhällsordnings
och kulturs, feodalismens och absolutismens, definitiva
ersättande med något nytt som länge förberedts. Englands nya
produktionssätt från 1780-talet och Frankrikes
revolutionsidéer af 1789 hade gemensamma rötter i en lång föregående
utveckling och voro förutbestämda till en betydelsefull
växelvärkan och samvärkan under det kommande århundradet.
Detta är kapitalismens och demokratismens århundrade,
på samma gång som det är den sociala expansionens och
den nya sociala konsolideringens, den i socialistisk riktning
tenderande samhällsutvecklingens århundrade.
Kapitalism, socialism, demokratism, imperialism äro
de ord, som man närmast är frestad att använda för att
sammanfatta de ledande dragen i det 19:de århundradets
samhällsomdaning. Imperialismen är den politiska yttringen
af vår tids extensiva samhällsbyggande. 1) Demokratismen
1) Jmfr min England som världsmakt och kulturstat, Stockholm
1898, s. 18 — 22; samt R. Kjellén, Stormakterna, Stockholm 1905, del. II,
s. 47 och 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
