Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 9. Den demokratiska individualismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
senare icke låta plötsligt skapa sig genom en momentan
revolution, är fullkomligt berättigad — blott man icke
med de »nya människor», som skulle göras behof,
godtyckligt förstår några omöjliga typer af altruistisk och
moralisk fullkomlighet. I det vi öfverlämna åt den aflägsna
framtiden att i detalj lösa problemet om den tidens
mänsklighetsideal, måste vi så mycket stadigare hålla i
ögonsikte själfva riktningen för den stigande utvecklingen
samt de närmast behöfliga framstegen. Hvad det
ekonomiska lifsområdet beträffar, synes ett af de omedelbart
förestående framstegen vara en fortsättning af arbetarnes
och företagsledarnes uppfostran till intensivare arbete,
till ärlighet med minimum af yttre kontroll, till villighet
att inordna sig i ett nätvärk af smärre och större, enklare
och mer komplicerade organisationer samt till intresse
och förmåga att medbestämma uti frågor om allmänt väl
och släktets framtid. Utan en individernas utveckling i
dessa riktningar finns ingen samhällets utveckling i
socialistisk riktning.
Visserligen förlorar den ekonomiska kampen för
tillvaron allt mer af den oreglerade förvärfskonkurrensens
karaktär, ju mer det ekonomiska samhällslifvet blir frivilligt
och legalt organiseradt. Detta är dock icke liktydigt med
att det ekonomiska samhällslifvet blir mindre kraftfordrande
och mindre strängt disciplinerande för den enskilde. Arten
af företrädesvis erforderlig ekonomisk energi och disciplin
har blifvit en annan. Det är fråga om en högre art af
social energi, och redan därför är det fråga om mer
energi.
Vi ha skäl att tro, att framtidens människor skola
ägna en långt mindre proportion af sin tid åt ekonomiska
uppgifter och intressen, än nutidens göra af hårdaste
tvång eller af ensidig drift. Detta blir möjligt, därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
