Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 9. Den demokratiska individualismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagren af arbetarklassen vara förvånande liten. I följd
af förvärfsdriftens öfverhandtagande är den högre klassens
kulturella nivå ofta öfverraskande låg, under det att den
lägre klassens ej sällan är vida högre, än dess torftiga
bildningsmedel kunde låta förmoda. Skillnaden i
materiella lefnadsstandards är vida större än som synes
nödvändigt för att åt öfverklassen tillförsäkra det materiella
underlaget för dess andliga odling. Det är naturligtvis
icke fråga om de delar af de högre klassernas inkomster,
som kapitaliseras och därigenom komma att bilda ett
oumbärligt element i produktionsprocessens upprätthållande
och vidare utveckling, utan ha vi här i ögonsikte den
säkerligen icke ringa del af de förmögnas konsumtion,
som är en kulturellt mindre värdig, delvis blott dum, delvis
äfven lastbar lyx. Befriad från en mer eller mindre
förråande användning inom öfverklassen och använd till att
bekämpa råheten och höja bildningen inom underklassen,
skulle den ifrågavarande delen af nationens konsumerade
inkomst representera ett vida högre kulturellt värde än
den nu gör. Den i alla afseenden, icke minst ur rent
ekonomiska synpunkter önskliga ytterligare minskningen i
den kulturella klasskillnaden inom samhället skulle vinnas
genom en samtidig höjning af båda klassernas andliga
nivå, utan att produktionens materiella hjälpmedel behöft
minskas.
Utan ett kulturellt närmande mellan samhällsklasserna,
utan en sådan kulturell demokratism, är det i hvarje fall
svårt att se, hur de modärna staterna skola kunna vinna
den inre sociala fasthet och andliga sundhet som fordras,
för att frågan om den oundgängliga ekonomiska
demokratiseringen, frågan om produktionssystemets bättre
afpassning för de stora folkmassornas berättigade anspråk
på en god och trygg ekonomi, skall kunna lösas. Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
