Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. Den modärna samhällsomdaningen
- 10. Det nya framtidssinnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bort från och göra henne främmande för hennes eget
förflutna och hennes eget närvarande och riktar hennes blick
i spänd förväntan mot det nya lif, som hvarje ny dag
bringar. Lusten att växa och nybildas ger tonen åt hela
hennes lifstillstånd, ty den är den högsta stegringen af
lusten att lefva. Det okända motses med längtan, därför
att vägen fram till detta okända har varit och är en
serie af sig stegrande lifsförnimmelser. Det är icke en
makt utanför den framtidssynte och framstegsåtrående,
som drar honom ut mot framtiden, utan en kraft inom
honom, som i hvarje ögonblick lyfter honom upp ur hans
närvarande.
Det vore en djärf metafor, att säga att den ännu ej
existerande framtiden behärskar en människas öden.[1]
Dessa styras af det lefvande, växande, sig i nya former
[1] Benjamin Kidd i Principles of Western Civilisation använder
uttrycken the passing of the present under the control of the future
(ch. VII), the definite passing of the controlling centre of human
consciousness out of the present (s. 218), the subordination of the present
to the future (s. 385). Det förefaller mig, som det vore Kidds mening att
inlägga ett element af mysticism i sin teori om »framtidens reglerande
inflytande på nutiden», och att det således hos honom icke är fråga
om blotta metaforer. Härmed stämmer måhända hans teori om religionens
betydelse i den sociala utvecklingen. I Social Evolution, London 1894,
ch. V, definieras religionen såsom »en trosform, som förlänar
suprarationell giltighet åt den stora rad förhållanden i individens lif, i hvilka
hans intressen strida mot samhällsorganismens intressen och genom
hvilka de förra underordnas de senare i den evolutions allmänna intressen,
som rasen undergår» (s. 97 i sv. öfvers.). Det tredje härmed intimt
sammanhängande elementet i Kidds sociologiska åskådning är hans
uppfattning af det »naturliga urvalet» som utvecklingens hufvudfaktor. Genom
sin utvecklingsteoretiska ensidighet och sin med en djärf fraseologi
parade oklarhet i tankarne utmana Kidds arbeten ofta till en kritik,
för hvilken det dock icke här är platsen. Särskildt de senare kapitlen
af Western Civilisation innehålla dock talrika suggestiva iakttagelser och
tankar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:49:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/steffsoc/0105.html
