Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den modärna samhällsomdaningen - 11. Vår kulturidealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Framstegsförmågan innebär således icke med
nödvändighet förmågan af klara eller riktiga föreställningar
om det tillstånd, till hvilket framstegssträfvandet skall
leda. Kulturens historia visar, att människornas
obestridliga förmåga att steg för steg höja sig till ett rikare
och ädlare själslif och ett mer harmoniskt samhällslif
alls icke motsvaras af någon förmåga att på förhand
riktigt angifva beskaffenheten af det i förberedelse varande
nya kulturtillståndet.
Kulturidealet är föreställningen om det nya
kulturtillstånd, som skall uppnås i följd af de sträfvanden, till
hvilka våra nydaningskrafter drifva oss. Mänsklighetens
samlade erfarenhet lär oss, att denna föreställning städse
är i hög grad bemängd med villfarelser.
Människans natur gör henne med samma
nödvändighet till kulturbyggare och till kulturidealist. Hon kan såsom
en högt utvecklad förståndsvarelse icke vara det förra,
utan att också vara det senare. Dock vore det en stor
villfarelse, att uppfatta förhållandet mellan de tvänne
funktionerna uti analogi med arkitektens och byggmästarens
olika funktioner vid uppförandet af ett hus. Den tidsenlige
kulturidealismen är icke grundritningen för kulturens
tidsenliga utbyggande, utan skulle på sin höjd kunna jämföras
med en skiss i stora flyktiga drag, af hvilka vi ofta blott
med möda skola finna några spår i det utförda bygget.
Detta växer fram inifrån, organiskt. Det konstrueras
icke efter en genomtänkt plan.
Kulturidealism och kultur hafva sina rötter i samma
jordmån, våra utvecklingsdrifter, och äro båda afhängiga
af dessas växelvärkan med den omgifvande världen. Deras
inbördes sammanhang är därför i första rummet det
gemensamma ursprungets sammanhang. Först i andra rummet
ha vi att taga i betraktande deras invärkan på hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
