Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vår tids samhällsforskning - 2. De speciella samhällsvetenskaperna och sociologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forskningsgrenar samt vetenskaperna om sedernas och
brukens, om moralens och rättsföreställningarnas, om kulternas,
myternas och religionernas och om teknikens, vetenskapens
och konstens sociala gestaltning hos jordens olika folk
hafva ursprungligen varit sammanförda inom den
»allmänna kulturhistorien» och etnografien. Tiden är nu inne
att frigöra dem från en dylik lös förening med hvarandra
och med heterogena forskningsgrenar samt att uti ett
system sammanfoga alla speciella socialvetenskaper. I
detta system få äfven de äldsta samhällsvetenskaperna —
den politiska historien samt stats- och rättsvetenskaperna
— sin plats.
Som vi framdeles skola se, erbjuder sig en
psykologisk indelningsprincip, hvilken möjliggör ett system, som
nära ansluter sig till den gängse indelningen af de sociala
företeelserna enligt deras kulturella innehåll. Vi urskilja
sålunda socialföreteelser med ekonomiskt, sexuellt,
politiskt-rättsligt, religiöst, vetenskapligt, estetiskt och etiskt innehåll.
Nästan samtidigt med de speciella
samhällsvetenskapernas modärna utveckling är framträdandet af en
allmän samhällsvetenskap. Detta är den redan af
Aristoteles förebådade, sedan af Vico och Saint-Simon samt af
andra det 18:de århundradets historiker och politiska
tänkare förberedda, slutligen af Comte och Spencer
grundade sociologien. Den har i främsta rummet till uppgift
att utforska, hvarutinnan samhällsföreteelser öfver hufvud
skilja sig från alla andra klasser af företeelser, samt
dessutom att gifva oss en systematisk öfverblick öfver
hufvudgrupperna af samhällsföreteelser och öfver dessas viktigaste
gemensamma existensvillkor och inbördes afhängighet.
Vi begagna således icke ordet sociologi som en
beteckning för all samhällsvetenskap, allmän och speciell, ty
för detta ändamål ha vi ordet samhällsvetenskap, användt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
