Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Skolan, samhället och samhällsvetenskapen - 7. Skolan som samhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att dessa icke fundamentalt afvika från de stora
samhällenas ädlare socialprinciper.
Barnet är i sitt väsens grund hvarken bättre eller
sämre än den mogna människan. Barnets iögonfallande
intellektuella och moraliska primitivitet — bristen på
värklighetssinne och sanningskänsla, den naiva egoismen,
den otyglade impulsiviteten, obeständigheten o. s. v. —
får icke förväxlas med den dålighet eller ondska, som kan
förekomma därjämte. Vissa drag i den andliga primitivitet,
som utgör det »barnsliga» hos barnet, innesluta t. o. m.
ett slags intellektuell och moralisk öfverlägsenhet —
nämligen det slags öfverlägsenhet, som den snabbt växande, i
stark utveckling varande städse besitter öfver den
långsamt växande eller af vidare utveckling oförmögne. Att
hela lifvet igenom »vara som barn» i detta afseende har
alltid varit de största andarnes kännemärke.
Icke sällan kan det hända, att den uppmärksamme
iakttagaren finner drag af finare social moral uti barnens
kamrat- och klubblif än uti det stora samhällslifvets
motsvarande företeelser. I barnets primitiva sociala
åskådningssätt förekomma erinringar om vackra drag i
samhällslifvet, innan klasskillnaden mellan medborgarne hunnit
bli så invecklad och så beroende på egendomsbesittning,
arfslagar och förvärfsförmåga, som nu är fallet. Barnets
egoism är näppeligen mer hänsynslös än de äldres ofta
visar sig vara; men barnets generositet har ofta ett
uppfriskande drag af storslagenhet, därför att den är obunden
af hänsyn till våra ekonomiska och juridiska institutioner
och obemängd med våra moraliska och religiösa fördomar
och sociala klassantipatier.
En god skola ger icke blott barnen, utan äfven
deras lärare och föräldrar gyllene tillfällen till social
själfuppfostran; ty de äro dåliga uppfostrare, som ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>