Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Staten, samhället och kulturen - 2. Statens väsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
makt, som har sitt ursprung uteslutande inom samhället
själft.1)
Staten är, för det första, ett samhälle — d. v. s.
en grupp af lefvande varelser, som stå i psykisk
växelvärkan med hvarandra. Staten är ett helt af
medvetenhetsakter mellan människoindivider. Den är ett system af
själstillstånd och själsvärksamheter hos individerna i en
gifven befolkning. Den ger sig tillkänna för vår yttre
iakttagelse genom ett system af egendomliga handlingar
och yttre förhållanden individerna emellan samt genom
vissa materiella anordningar. Till sitt väsen är staten
dock icke något, vare sig sinnligt eller osinnligt, som
existerar utanför människorna, öfver dem eller eljes
oberoende af dem. För de värkliga statsmedborgarne, i en
autokrati icke mindre än i en demokratisk republik, är
staten städse i grunden ett deras själsliga värksamhetssätt,
ett deras sätt att känna, tänka och vilja i växelvärkan
med hvarandra. Den är en af de grupper af
medvetenhetsföreteelser, som tillsammans bilda själens sociala innehåll,
personlighetens sociala byggnad och värksamhet.
Staten kan vara en enhet, i trots af att den icke
existerar utanför individerna, ty den kan vara ett enhetligt
system af själstillstånd hos dessa. Statsmedborgarne äro
1) Denna definition torde till innehållet, om ock ej till formen, i
hufvudsak motsvara definitionerna hos Georg Jellinek, Das Recht des
modernen Staates, Berlin 1900, s. 157 —161. Jag har öfver hufvud haft
stort gagn af Jellineks utmärkta, af klar sociologisk insikt kännetecknade
arbete, ehuru jag i en del afgörande punkter måste afvika från hans
uppfattning. Däremot har i denna essay ingen hänsyn tagits till Rudolf
Stammlers betydelsefulla värk Wirtschaft und Recht nach der
materialistischen Geschichtsauffassung, Leipzig 1896. Jag ämnar i ett annat
sammanhang kritisera den bristfälliga sociologiska grunden för Stammlers teori
och samtidigt framhålla dess många, för sociologen högeligen värdefulla
enskildheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
