Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Staten, samhället och kulturen - 4. Personskyddet och statens ekonomiska nödvändighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statens tvångsmakt, såsom medel att gestalta och
skydda egendomsordningen, är minst lika nödvändig i
den för vårt vetenskapliga tänkande tillgängliga framtiden
som den varit i det förflutna. Vi iakttaga redan nu och
hafva för framtiden att räkna med ett tilltagande statligt
befordrande och skydd af saklig kollektiv egendomsamt
med ökadt statligt skydd för kropps- och intelligensarbetares
privategendom i deras personliga produktionsmedel,
deras arbetskraft. Detta senare statliga skydd kommer,
af vissa tecken att döma, sannolikt att vara beledsagadt
af en lagstiftning, som åsyftar att skydda hela samhället
mot enskilda kropps- och intelligensarbetareklassers eller
lönarbetares och företagares egoistiska missbruk af sin
rätt att bestämma öfver de ekonomiska villkoren för sin
medvärkan i produktionen.
Staten är lika nödvändig som någonsin för att
tillförsäkra samhället den tidsenliga egendoms-, arfs-,
kontrakt-och familjerätten samt för att skänka nödig trygghet åt
medborgarnes socialt gagneliga ekonomiska värksamhet.
Staten är allt framgent en ekonomisk nödvändighet.
Privaegendomens fortskridande begränsning och
kollektivegendomens utvidgning samt kropps- och intelligensarbetets
legala utrustande med så väl större sociala rättigheter som
större sociala förpliktelser, allt detta skall kräfva en
oafhängig, centraliserad högsta tvångsmakt. Denna får dock
nu ett helt annat förhållande till medborgarnes stora flertal
än under det föregående skedet, då den användes för den
oinskränkta privategendomens och arfsrättens
upprätthållande samt för kroppsarbetareklassens fasthållande i
politisk omyndighet samt i en rättsligt försummad,
ekonomiskt och kulturellt ogynnsam ställning.
Liksom åtskilliga andra former af organiseradt
samhällslif kan staten betraktas som en nationalekonomisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
