Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Socialpolitikens förutsättningar och uppgifter - 4. Socialpolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALPOLITIKENS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UPPGIFTER 28
socialreformatoriska själfhjälporganisationer ofta hafva
socialpolitiska önskemål, som de söka att befordra genom
att skaffa sig representation i parlament- eller
kommunalstyrelse. Och å andra sidan kräfves det en icke ringa
själfhjälpenergi hos arbetarne att bilda, vidmakthålla och
effektivt använda just sina politiska organisationer.
Det är i själfva värket på tid att öfva stor
försiktighet vid användandet af termen »själfhjälp» såsom
motsättning mot det socialreformatoriska statsingripandet.
Allt sedan det adertonde århundradets utgång har en
grundfalsk uppfattning af samhällets och socialreformens
samt de fria organisationernas och statens väsen dolt
sig bakom denna, af den gammal-liberala politiken och
ekonomiska skolan uppställda begreppsmotsättning.
Erfarenheten under det nittonde århundradet har visat, att de
rätta socialreformerna, d. v. s. sådana afsiktliga ändringar
af samhällsordningen som befordra hela samhällets högsta
väl, hafva de bästa utsikterna att komma till stånd, då
själfhjälp och statsingripande harmoniskt samvärka.
Själfhjälpen ensam är icke nog, ty erfarenheten har visat,
att statens organisationsförmåga stundom är de enskildes
vida öfverlägsen samt att det legala tvånget stundom är
ett bättre skydd för friheten än den fria organisationen
och den fria konkurrensen. A andra sidan vore
statsingripandet ensamt icke det rätta, ty statens
initiativkraft är ofta den enskilda företagsamheten underlägsen;
och det finns vanligen ingen säkerhet för att statsmakten
utöfvas på ett fullt tidsenligt och tillbörligt opartiskt
sätt, då konkurrens med enskild företagsamhet saknas.
I detta sammanhang kan olämpligheten af ett annat
ganska vanligt språkbruk påpekas. Man talar ofta om
t. ex. »fackföreningspolitik» och »kooperativ politik»,
ä(ven då man alls icke afser någon politisk värksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
