Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Socialpolitikens förutsättningar och uppgifter - 5. Riktningarna inom socialpolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
RIKTNINGARNA INOM SOCIALPOLITIKEN
Tänka vi bort den legislativa socialreformen, så
finnes alltid kvar den utomordentligt invecklade, ur en
lång och ingalunda följdriktigt förnuftsenlig historisk
utveckling framgångna rättsordningen. Dennas nuvarande
bestämmelser om egendom och arf m. m. innebära, att
det icke ensamt är individernas medfödda ekonomiska
själsförmögenheter, som afgöra deras slutliga, goda eller
dåliga ställning i det ekonomiska samhällslifvet.
Såsom i det föregående redan framhållits, kan den
ekonomiska och öfriga sociala friheten aldrig vara annat
än en frihet inom skrankorna af en historiskt betingad,
af ett lägre eller högre socialt förnuft dikterad
rättsordning. Eftersom en fullkomlig, för alla tider
tillfredsställande ekonomisk och annan rättsordning icke kan
tänkas, blir det nödvändigt att ofta komplettera och
modifiera den samt att med längre mellantider företaga
djupgående ändringar i själfva rättsprinciperna. Det förra
tillvägagåendet kalla vi för legislativ reform och det
senare, mer radikala, kunna vi kalla för legislativ
revolution.
I följd af den rättsliga tvångsregleringens universella
oumbärlighet för samhällslifvet, kan den af socialreformen
oafhängiga samhällsutvecklingen aldrig vara någon fullt
»fri» utveckling, utan måste städse vara en delvis legalt
tvångsreglerad samhällsutveckling, hvilken redan därför
ständigt är i behof af legislativ socialreform såsom
korrektiv.
Det finns alls ingen djupare motsägelse mellan
begreppet samhällsutveckling och begreppet socialreform
eller samhällsförbättring, ty den senare företeelsen är en
nödvändig beståndsdel af den förra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
