- Project Runeberg -  Sociala studier. Försök till belysning af nutidens samhällsutveckling /
4:59

(1905) [MARC] Author: Gustaf F. Steffen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den socialpolitiska principen för beskattningen - 2. Den modärna ekonomiska rättsordningen samt finanspolitiken och socialpolitiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

59 RÄTTSORDNING, FINANSPOLITIK OCH SOCIALPOLITIK

antikens eller medeltidens eller absolutismens samhällen.
Den ekonomiska rättsordningen är den del af den
allmänna rättsordningen, som, tillsammans med den
förhandenvarande ekonomiska handlingsfriheten, omedelbart
bestämmer den ekonomiska samhällsordningen.

Till den modärna ekonomiska rättsordningens
viktigaste delar höra sålunda: den allmänna egendomsrätten
och familjerätten, arfsrätten, kontrakts- och
arbetsaftals-rätten, förenings- och bolagsrätten, utsökningsrätten,
jordrätten, jordbruksrätten, byggnadsrätten, grufdriftsrätten,
vattenrätten, jakträtten, fiskerätten, skogsbruksrätten,
industrirätten, patenträtten, handelsrätten med växelrätten,
börsrätten, bank- och försäkringslagstiftningen, den
handelspolitiska lagstiftningen, den socialpolitiska lagstiftningen
och den finanspolitiska lagstiftningen (finansrätten).

Den modärna ekonomiska rättsordningen består,
hufvudsakligen, å ena sidan af den lagstiftning, som
reglerar egendom och arf af jord och kapital samt
ekonomiska aftal och ekonomisk företagsamhet och
organisationsvärksamhet, samt å andra sidan af handelspolitisk,
socialpolitisk och finanspolitisk lagstiftning. Den förra klassen
af lagar utgör den ekonomiska rättsordningens grundval,
den senare bildar dess öfverbyggnad. Den förra är det
varaktigare, den senare det mer växlande elementet.

Hvarje enskild företeelse i det ekonomiska
samhällslifvet — t. ex. ett aftal mellan en fabrikant och hans
arbetare eller en sträjk för löneförhöjning — påvärkas
samtidigt af de mest olika lagar, regleras af vidt skilda
drag i den ekonomiska rättsordningen. Den ekonomiska
rättsordningen bildar ett system af samvärkande samt
hvarandra ömsesidigt betingande och modifierande
tvångsbestämmelser för det ekonomiska samhällslifvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:49:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/steffsoc/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free