Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den socialpolitiska principen för beskattningen - 3. Den socialpolitiska principen för finanshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65 DEN SOCIALPOLITISKA PRINCIPEN FÖR FINANSHUSHALLN.
för nödiga socialpolitiska institutioner så väl som för de
öfriga statsändamålen, utan dessutom planmässigt sörjer
för, att finanshushållningen i sig själf värkar
socialreforma-toriskt och befordrar det sociala framåtskridandet, då
tillämpar man den socialpolitiska principen för
finanshushållningen.
Eftersom i finanshushållningen ingå statens och
kommunernas behofs- och förvärfshushållning samt de olika
slagen af pålagor — besvär, afgifter och skatter — kan
det vara fråga om den socialreformatoriska eller, speciellt,
den socialpolitiska principens tillämpning på alla dessa
olika områden.
Stat och kommun kunna vid organiseringen af
produktionen för egna behofver, i sina värkstäder och arbeten,
gifva samhället ett exempel på det mest tidsenliga och
ur allmänna sociala synpunkter bästa uppnåbara ordnandet
af förhållandet mellan en stor arbetsgifvare och dennes
arbetare.
Stat och kommun böra i själfva värket söka att
vara vägledare inom socialreformen och att visa riktningen
för den tidsenliga socialpolitiska utvecklingen. Det vore
ju orimligt att betrakta socialreformen som hela
nationalsamhällets plikt och angelägnaste uppgift och att
samtidigt låta nationalsamhällets central- och lokalorganer
ådagalägga likgiltighet för de socialreformatoriska
uppgifter, som falla inom deras ekonomiska
värksamhetsområden. Visserligen befinna sig stat och kommun såsom
arbetsgifvare delvis i ett annat läge än enskilda
arbetsgifvare. Denna olikhet hindrar dock icke, utan snarare
underlättar, en sträfvan att gifva dessa senare exempel
på aflöning och arbetsordning samt en behandling af
arbetarne, som tendera att socialt höja och ekonomiskt
uppfostra dessa samt att öfver hufvud stödja och påskynda
Steffen, IV. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
