Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den socialpolitiska principen för beskattningen - 5. Direkt och indirekt beskattning och skatteöfverflyttningens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79 DIREKT OCH INDIREKT BESKATTNING
eller förteckningar öfver de förmögenhetsföremål, enligt
hvilkas på förhand uppskattade värde skatten skall
beräknas. Dessa skatter kallar man då för »direkta» skatter
eller katasterskatter. Den senare benämningen är olämplig,
emedan kataster icke alltid förekommer. Icke heller termen
»direkt» förefaller synnerligen lyckligt vald. Det
karaktäristiska för metoden är nämligen alls icke dess tämligen
tvifvelaktiga »direkthet», utan det egendomliga antagandet,
att de ifrågavarande privata ekonomiska förhållandena
äro så långsamt föränderliga, att de lämpligtvis kunna
på förhand uppskattas. Äro de ekonomiska
konjunkturerna i stigande och tillhöra taxeringsmyndigheterna
den samhällsklass, som skall upptaxeras, kan det blott
allt för lätt inträffa, att de ifrågavarande
förmögenhets-objekterna blifva försedda med ett »taxeringsvärde», som
vida understiger deras värkliga ekonomiska värde under
perioden.
I motsats till dessa s. k. »direkta» skatter, kallas
de skatter för »indirekta», vid hvilka man låter
skattebetalningen bestämmas af starkt föränderliga, alls icke
förutsebara drag i den skattepliktiges ekonomiska
förhållanden — t. ex. af storleken af hans inköp af vissa
varor. Dylik beskattning normeras i regel efter tariff
d. v. s. efter en varulista, som är försedd med uppgifter
om skattens storlek per varuenhet.
* *
Vid sidan af detta i grunden foga tillfredsställande,
rent nnansadministrativa språkbruk, iakttaga vi en
terminologi med hufvudsakligen nationalekonomisk tankegång.
Utgångspunkten är här iakttagelsen, att i det ekonomiska
samhällslifvets normala förlopp kan ingå ett öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
