Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 1. Arbetsaftalet som »social fråga»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 ARBETSAFTALET SOM »SOCIAL FRÅGA»
Löneaftalet mellan arbetare och arbetsgifvare är en
»affär», men icke en affär såsom hvarje annan, utan en
affär med tvänne skenbart mycket olika ändamål.
Det ena af dessa är det rent ekonomiskt produktiva
ändamålet, hvilket i sin ordning är af tvänne slag: det
privatekonomiska och det nationalekonomiska.
Arbetare och arbetsgifvare sluta aftal närmast blott
för att båda skola »förtjäna pängar». Villkoret för att
detta skall lyckas på längden är, att den
produktionsverksamhet, som kommer till stånd genom deras aftal,
är värdefull för samhället och betingar ett kostnaderna
öfverstigande pris i marknaden. Det är arbetsgifvarens
uppgift att sörja för att företaget lyckas i detta afseende.
Dessutom är det hans »naturliga» ekonomiska sträfvan
att behålla så mycket som möjligt af företagets intäkter
i sin egen ficka — hvaraf hans egen lefnadsstandard och
delvis äfven hans framgång i kommande företag äro
beroende. Arbetsgifvaren har därför mycket svårt att se,
att det finnes någon annan berättigad synpunkt på
arbetsaftalet än produktionssynpunkten. Den ointelligentare
klassen af arbetsgifvare har härvid öga för intet annat än
det egna privatekonomiska intresset. De mer
vidtblickande anse sig böra räkna äfven med det
nationalekonomiska produktionsintresset och försvara sin
privatekonomiska intressepolitik med satsen, att »den enskildes
väl är det helas väl». Däremot har äfven den mest
statskloke arbetsgifvare i regel svårt att utan otålighet
och ett medlidsamt löje höra talas om, att arbetsaftalet
äfven har en vidtsväfvande socialpolitisk betydelse och
att detsamma är icke blott en länk i produktionsprocessen,
utan äfven en länk i en allmän social utvecklings- och
framstegsprocess. På denna anser han sig näppeligen
ha tid att tänka och misstänker väl i regel, att den är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
