Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 2. Produktionskollektivismen och aftalskollektivismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 PRODUKTIONS- OCH AFTALSKOLLEKTIVISMEN
och ett kollektivt lönaftal. Då stordriftens arbetsgifvare
och arbetare konkurrera inbördes och då den enskilde
arbetaren sluter aftal med den enskilde arbetsgifvaren,
utan inflytelser från tredje man, ter det sig visserligen i
yttre måtto som ett med smådriftens individuella lönaftal
analogt fall — så länge man förbiser just det, som
skiljer lönaftalet i smådriften från lönaftalet i stordriften,
nämligen de fundamentala olikheterna i den enskilde
arbetsgifvarens ekonomiska ställning till den enskilde arbetaren.
För arbetsgifvaren i stordriften äro hans arbetare en
massa af inbördes ersättbara individer, hvilka såsom
kollektivitet betyda mycket, såsom enskilda ganska litet.
Han kan ofta utan märkbar olägenhet undvara en enskild
individ och kan, äfven då detta ej helt och hållet är
fallet, lätt nog ersätta honom med en annan.
Fabrikanterna och deras likar hafva ett kollektivt, ej ett
individuellt behof af arbetare. Det är icke individuella, utan
kollektiva förhållanden, organiserade massföreteelser, som
bestämma deras hållning uti arbetsaftalet. Detta senare
är icke å så väl arbetsgifvarens som arbetarens sida ett
individuellt lönaftal, såsom det genom fri konkurrens
bestämda lönaftalet i smådriften, utan är ett ensidigt
kollektivt lönaftal, då stordriftens arbetsgifvare och
arbetare konkurrera fritt inbördes. Den ensidiga
kollektivismen är gifven i och med den modärna stordriften,
som inom hvarje företag kollektiviserar arbetsuppgifter
och arbetsvillkor samt gör arbetsgifvaren till
representanten i arbetsaftalet för dessa och i hans hand lägger
den ekonomiska makt, som uppväger eller mer än
uppväger hela arbetspersonalens.
Det är klart, att denna ensidiga, enbart för
arbetsgifvaren gynnsamma kontraktkollektivism icke är förenlig
med arbetarnes välförstådda intressen i lönaftalet. Så
Steffen, V.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
