Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 3. Aftalsfriheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAFTALETS FRIHET
46
kerna, låna deras pengar för produktiv användning.
Faktiskt är dock vinstbegäret äfven hos dessa småkapitalister i
regel långt starkare än trygghetsbehofvet, och de äro därför
oftast vänner af den oinskränkta aftalsfriheten på detta
område och öfver hufvud.
Annorlunda förhåller det sig med de stora och små
jordägarne — särskildt dem, för hvilkas sociala
ställning samt lefnads- och hushållningsvanor en del traditioner
och sedvanor samt rättsliga förhållanden från äldre tider
ännu spela en stor roll. De äro mycket moderata vänner
af aftalsfriheten. D. v. s. att moderationen börjar, där
-deras sociala klassintressen sluta att vara förenliga med
aftalens frihet från legal reglering. Detta inträffar
framför allt på arrendeaftalets och arbetsaftalets områden.
I många länder stå dessa tvänne arter af ekonomiska
aftal, särskildt det senare, fortfarande under en från
medeltiden härstammande, för jordägarne och de agrariska
arbetsgifvarne starkt partisk specialrätt.
I regel är det egentligen hustjänarne, i städerna
så väl som på landet, som genom hithörande
«legostadgar» eller Gesindeordnungen äro ställda under en särskildt
bindande arbetsaftalsrätt. Då det inom jordbruket finnes
stora klasser af tjänare, hvilkas göromål äro på en gång
hustjänarnes och jordbruksarbetarnes, och då lagen
underlåter att definiera «tjänstehjon» eller Ge sinde på ett
sådant sätt, att jordbruksarbetet tydligt uteslutes, blifva
dessa lagar i själfva verket i mycket stor utsträckning
tillämpade på arbetsaftalet mellan den större eller mindre
agrariske arbetsgifvaren och de arbetare, som tjäna honom
i hans jordbruk, hans förvärfshushållning. 1
1 Jmfr Ph. Lotmar, Der Arbeitsvertrag nach dem Privatrecht des
Deutschen Reiches, Bd. I, Leipzig 1902, s. 18—19. Det framhålles här,
att denna del af den tyska arbetsaftalsrätten, trots Burgerliches
Gesets-huck af 1900, ännu mångenstädes erinrar om medeltidens lifegenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
