- Project Runeberg -  Sociala studier. Försök till belysning af nutidens samhällsutveckling /
5:64

(1905) [MARC] Author: Gustaf F. Steffen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 4. Arbetsaftalets frihet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARBETS AFTALETS FRIHET

64

fackförbundets förtroendeman, att de It ag a i arbetsinställelse
och att genom alla medel, utom våld och hot, söka
öfvertyga utanförstående arbetare om det individualistiska
arbetsaftalets och »sträjkbrytandets» skadlighet för
arbetaren och samhället.

Att dylikt legalt skydd för fackföreningsrörelsen,
förutom ett klart erkännande af dess laglighet, är ett
viktigt samhällsintresse, det är dock erkändt icke blott
af nationalekonomer, utan också af statsmän och
lagstiftare — t. ex. i England, Australien, Nya Zeeland,
Norge, Frankrike. T. o. m. lagligt tvång till
fackföreningsmedlemskap och till deltagande i sträjk under vissa
omständigheter höra till de möjligheter, som redan varit
före i den praktiska politiken, t. ex. i Frankrike.

Den svenska lagen af 1899 har indirekt tagit parti
för arbetsgifvarnes privatekonomiskt motiverade
klassuppfattning af det individualistiska arbetsaftalet såsom
särskildt, ja mer än nästan allt annat härmed jämförligt,
i behof af strafflagens skyddsmakt. Lagstiftaren har
icke varit tillräckligt socialekonomiskt upplyst för att
veta eller har icke varit tillräckligt fri från
socialekonomiska klassfördomar för att kunna i ord och handling
erkänna, att arbetsaftalets kollektiva reglering (genom
fackföreningar samt genom dem och
arbetsgifvareföreningar gemensamt eller genom lagstiftningen gemensamt
med arbetarnes och arbetsgifvarnes föreningar) är ett
af nutidens stora samhällsintressen, som måste mana
oss till klok urskiljning och sträng opartiskhet i valet af
medel att undertrycka och bestraffa föreningsrättens missbruk.

I följd af det närvarande, historiskt betingade
utvecklingsläget kräfver det kollektivt reglerade
arbetsaftalet i själfva verket ett särskildt skydd och erkännande
från statens och samhällets sida — på samma gång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:49:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/steffsoc/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free