Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 4. Arbetsaftalets frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
ARBETSAFTALETS FRIHET
sidor. Det ligger nära till hands, att dylika grofva ord och
åtbörder, i sig klandervärda men ingalunda
samhällsfördärf-liga, kunna orättvist tolkas såsom »försök att tvinga
någon till arbetsinställelse» o. s. v., då lagen, genom
ut-fästandet af särskildt hårda sträf}*, pådrifver
åklagaremakten i just den riktningen.
Det hör till den modärne arbetsgifvarens
oumbärliga intellektuella utrustning att inse, icke blott att
fackföreningarna och deras disciplinariska makt öfver sina
medlemmar äro nödvändiga, utan äfven att en hel del
djupgående och skarpa konflikter mellan organiserade och
oorganiserade arbetare äro oundvikliga olägenheter, som
ej kunna tillskrifvas fackföreningarnas dålighet eller dåliga
inflytelser. Det formella erkännandet af föreningsrätten,
ja, uppgörandet af kollektiva aftal med fackföreningarnas
förtroendemän går ofta hand i hand med ett hårdnackadt
fasthållande af teorier om »arbetets frihet», hvilka
försvaras med argumenter om oförytterlig medborgerlig
frihet i allmänhet, men i grunden innebära ett återfall i
den föråldrade individualistiska tankegången och ett
angrepp mot arbetarens oumbärliga mått af
kontraktkollek-tivism.
Man påstår sig försvara »friheten att arbeta»,
hvilket låter som man ville försvara näringsfriheten; men
man menar blott den enskilde arbetarens frihet från vissa
nödvändiga ingripanden af fackföreningen, då han
kon-traherar med stordriftens arbetsgifvare. Då man talar
om »rätten till arbete», menar man icke till äfventyrs
någon den egendomslöses moraliska eller lagliga rätt att
någorlunda ohindrad af ett egoistiskt och godtyckligt jord- och
kapitalägaredöme, använda jord och kapital på ett samhälls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
