Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 6. Fackföreningsrörelse och samhällsintresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAFTALETS FRIHET
84
utbildade systemet, genom offentliga lönenämnder
(wage boards eller special boards), hvilkas afgöranden
om minimilöner, arbetstider och arbetsförhållanden hafva
samma laga kraft som fabrikslagstiftningens bestämmelser
samt liksom dessa öfvervakas af fabriksinspektörerna och
genomdrifvas af polisdomstolarna. Enligt systemet i
Nya Zeeland utöfvas sedan 1894 liknande myndighet
dels af lokala, offentliga förlikningsnämnder (boards of
conciliation) och dels, såsom högsta instans, af en
offentlig skiljedomstol (court of arbitratioii). Äfven i Nya
Zeeland öfvervakas lagens efterlefnad af
fabriksinspektörerna, som för detta ändamål äro utrustade med
särskilda befogenheter, bland andra den att af arbetsgifvare
fordra framläggandet af löneböcker och öfvertidsböcker.
Enligt båda systemerna bestå de offentliga,
arbets-aftalens innehåll bestämmande myndigheterna af ombud
för arbetarne och arbetsgifvarne i lika antal samt af en
opartisk ordförande, hvilken i den nyzeeländska
skiljedomstolen måste vara en medlem af högsta domstolen.
Det victorianska systemet kom till för att göra
svältlöner olagliga, särskildt bland hemarbetarne, samt
öfver hufvud taget för att genom lagen bekämpa
parasitisk arbetsgifvarevärksamhet. Det nyzeeländska
systemet hade i första rummet till ändamål att inom vissa
gränser göra sträjker olagliga. Båda systemerna ha
lyckats i sina omedelbara syften och ha samtidigt
åstadkommit en allmän offentlig reglering af
arbets-aftalen på grundval af principen om statsskydd för
vissa minima af löner, lefnadsstandards och
arbetsduglighet samt frihet för konkurrensen att drifva upp löner,
lefnadsstanclards och arbetsduglighet öfver dessa minima.
Den nyzeeländska skiljedomstolen har i mycket
karaktär af en vanlig domstol. Dess sittningar äro fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
