Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Arbetsaftalets frihet - 6. Fackföreningsrörelse och samhällsintresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91 FACKFÖRENINGSRÖRELSE OCH SAMHÄLLSINTRESSE
måste det noga undersökas, huruvida icke de ekonomiska
och sociala missförhållanden, som sträjken söker afskaffa,
äro ännu större, framför allt genom sin varaktighet, sina
kumulativa verkningar och sina sammanhang med andra,
djupgående sociala missförhållanden. Den stora
dock-arbetaresträjken i London 1889 var i hög grad
»sam-hällsskadlig» genom att förlama värksamheten i en af
världens största hamnar. Den gällde dock, otvifvelaktigt
med full rätt, inför den allmänna opinionen samt i
talrika ledande statsmäns uppfattning, såsom ett vida mindre
socialt ondt än det olidliga permanenta sociala elände,
som de sträjkände arbetarne sökte bekämpa.
Om en samhällsskadlig sträj k är ett af de
oundvikliga medlen vid bekämpandet af ett svårt socialt
missförhållande, så bevisar det, att samhället på det
ifrågavarande området är ett dåligt samhälle — d. v. s.
att samhället är sämre såsom samhälle, än
arbetarerörelsen såsom arbetarerörelse och den ifrågavarande
sträjken såsom sträj k betraktad.
Hvad som gör det så svårt att i praktiken döma
rätt mellan arbetarerörelse och samhällsintresse är just
detta, att samhället är i behof af reform och högre
utveckling lika väl som arbetarerörelsen, under det att
denna senare är ett bland de många oumbärliga medlen
till samhällsreform och samhällsutveckling, samt att t. o. m.
temporärt skadliga värkningar af arbetarerörelsen (t. ex.
en för hela samhället lika väl som för de ifrågavarande
arbetarne och arbetsgifvarne förlustbringande sträj k) kunna
vara nödvändiga medel för att bringa viktiga
samhällsreformer å bane.
Arbetarerörelsen är visserligen blott ett element i
samhällets lif och således samhället underordnad.
Liksom hvarje annan del af samhället kan dock en grupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
