Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Problemet om lifvets mål och medel - 5. Klassuppfattningen af lifvets mål och medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 KLASSUPPFATTNINGEN AF LIFVETS MÅL OCH MEDEL
tron att det är den själsligt högre människans högre
värdesättning af lifvet och lifvets medel, afslöjar sig vid
minsta försök till en sociologiskt grundad kritik såsom
föga annat än de vanliga öfverklassfördomarna, klädda
i den fackfilosofiska terminologien och uppmängda med
en metafysik, som till största delen har sina rötter i en
omedveten »klassmedvetenhet». De förvånas öfver att
dylik lära ej visar minsta förmåga att besegra
underklassens fördomar. Ingenting kan dock vara naturligare
och lyckligare, än att den ena klassfördomen ej kan
besegra den andra.
Eftersom den högre andliga odlingen i stort sedt
är öfverklassens monopol och eftersom en icke ringa del
af underklassen är nästan kulturlös i följd af sitt usla
sociala och ekonomiska läge, blir det just
öfverklassfördomar, öfverklassegoism, öfverklassintressen, som de flesta
filosofer förfäkta, då de tro sig höjda öfver de sociala
partifejderna och anse sig förkunna endast det högre
själsliga lifvets rena lära.
Den motsatta ensidigheten är nödvändigtvis
sällsynt hos en filosof. Det kan icke ofta inträffa, att en
individ, som haft en öfvervägande personlig erfarenhet
af underklassens lif i dess typiska hopplöshet, lyckats
skaffa sig förutsättningarna för utförandet af en
vetenskaplig bearbetning af detta erfarenhetsmaterial — utan
att under den härför nödiga, om än blott partiella,
upp-flyttningen i öfverklassens lifs- och tankesfärer delvis
förlora sina gamla klassfördomar och tillägna sig några af
öfverklassens.
Det inflytande, som Karl Marx’ nationalekonomiska
system ännu utöfvar inom arbetarevärlden, beror
otvifvelaktigt delvis därpå, att bakom de mer eller mindre
påtagligt skefva och motsägelsefulla nationalekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
