Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Problemet om lifvets mål och medel - 5. Klassuppfattningen af lifvets mål och medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 KLASSUPPFATTNINGEN AF LIFVETS MÅL OCH MEDEL
Det är emellertid ingalunda fallet, att ett sådant högre
plan redan finnes och att vi blott behöfva »anamma den
rätta läran». Uppgiften är att skapa den sociala anda
och åskådning, som är högre än klassympati och
klassantipati och klassteori.
Otvifvelaktigt är klasskampen en af
skaparemakterna här. Det är en uppenbart falsk föreställning, att
klasskampen blott sår hat, blott förstör ekonomiska
värden, blott bringar politisk och nationell söndring och
svaghet. Vi kunna dagligen iakttaga, att klasskampen
äfven har de motsatta värkningarna. Den förenar
väldiga, förut atomiserade människomassor genom starka
sympatiband och genom den ömsesidiga hjälpens band.
Den tvingar de förut socialt enväldiga och öfvermodiga
att i de »afhängiga» och »lägre» medborgarne se
motståndare, med hvilkas makt man måste räkna och hvilkas
fordringar man måste lära känna och delvis gå till mötes.
Klasskampen leder till nya sammanslutningar och till ny
delning af makt samt, genom de talrika förhandlingarna
mellan parterna, till en vidgning af de sociala
åskådningarna utöfver den trångaste klassramen.
Härmed kan det dock icke vara nog, och härmed
kunna icke det sociala förnuftets utvecklingsmöjligheter
vara uttömda. Den enskildes själsliga utveckling kan
icke bestå endast i afpassning efter yttre tryck eller i
en utifrån framtvingad rörelse. Den enskilde är själf
af sådant stoff och af sådan invecklad byggnad som den
»yttre världen» och har nybildningskraftef liksom den.
Individen är socialt bunden i sitt själslif, men icke
absolut, ty den enskildes samhällslif omfattar aldrig hela
hans själslif. Detta har alltid äfven ett rent personligt
område, ur hvilket spirar kraften till känslor och sträf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
