Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Kampen för välståndet - 3. Socialismen och socialdemokratien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143 SOCIALISMEN OCH SOCIALDEMOKRATIEN
väldig folkrörelse som den socialdemokratiska, skall, trots
dess allt jämt iögonfallande fel och ensidigheter, kunna
förneka socialdemokratien ett ampelt erkännande för dess
stora insatser i arbetet på den modärna
lönarbetareklassens upplyftning till medborgaremogenhet och aktivt
medborgareskap.
De olika teoribeståndsdelarne i marxismen äro icke
alla af samma betydelse för socialdemokratiens socialistiska
åskådningssätt och äro af mycket afvikande vetenskapligt
värde. Värde- och mervärde-teorierna äro i grunden
blott försök att analysera lönarbetarens närvarande
socialekonomiska läge. Detta kan vara i så hög grad
otillfredsställande, att en radikal förändring till det bättre
måste komma, om det skall finnas hopp för samhällets
och kulturens framtid, ehuru den marxistiska uppfattningen
af arbetärens utsugning och utarmning är falsk. A andra
sidan kan den marxistiska teorien om de socialistiska
utvecklingstendenserna inom det bestående samhället vara
uppbyggd med en del falska specialteorier, utan att det
därför behöfver vara falskt, att socialistiska
utvecklingstendenser finnas.
En fullt definitiv vederläggning af alla de marxistiska
utvecklingsteorierna är näppeligen möjlig på
socialvetenskapens, särskildt socialstatistikens, närvarande, relativt
omogna stadium. Koncentrations- och
ackumulationsteorierna så väl som socialiseringsteorien innehålla
måhända, trots sin bevisliga skefhet, ett större mått af
sanning, än angriparne vanligen velat medgifva.
Utarmnings-och sammanstörtningsteorierna kunna anses som alldeles
falska, utan att däraf följer, att all utarmnings- och
sam-manstörtningsfara saknas. Denna fara kan ha ett annat
utseende än Marx föreställde sig. Den kan t. ex. vara
mer kulturell än ekonomisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
