Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stäkeholms slott och län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Knutsdotter Båt och deras fyra små barn, och
föga anade man någon fiendtlig påhälsning, då
plötsligen danska flottan blef synlig i skären på
resa till Stockholm. Sin väg dit betecknade den
med härjningar och mord, värdiga dess härrskare
Christian Tyranns sinnelag. Stäkeholm fick den
första påhälsningen. Stora Rimkrönikan berättar
hur danskarne begagnade sig af vedupplagen
kring slottet, som de bredde ut rundt kring dess
murar, hvarpå veden antändes. De gamla
träbyggnaderna inom slottsmurarne beskötos med
brandpilar och fyrbollar. Allt stod snart i ljusan
låga. Höfvitsmannen blef, då han sökte bryta sig
ut, sårad och tillfångatagen, hans hustru och barn
delade besättningens och den ditflyktade
ortsbefolkningens öde — att kväfvas af röken eller
brännas upp. Hans lilla son, som med fadern sökte fly,
blef af danskarne genomborrad af hillebarder och
inkastad i lågorna.
Sedan slottet ödelagts kom turen till staden,
som plundrades och brändes på samma grymma
sätt, trots den hjälp som sändes från orten, då
Nils Mattson i Hässelby kom från Lofta med 80
handfasta män till slottets och stadens
undsättning. Nils blef själf sårad och hans folk
nedhuggna eller skingrade.[1]
Man kan ej undra på om det nya Westerviks
innevånare blefvo förskräckta och modfällde af
alla de olyckor, som i slag på slag träffade dem
och att de ångrade sin flyttning från gamla
Westerviks mera undangömda läge. När Gustaf
Wasa kommit till regeringen och ränsat landet från
utländskt förtryck begärde nya Westerviks
borgare att få återflytta till sitt gamla hem. Den
kloke konungen afslog denna begäran och gaf
i stället staden utrymme, landsägor och nya
goda privilegier, så att den däraf gynnad, snart
blomstrade upp nedanför det åter iståndsatta
slottets murar. Stadens skeppsbyggeri af traktens
ståtliga ekar omhuldades redan från denna tid af
regeringen. De rika fiskena och landsägorna
lämnade goda bidrag till innevånarnes uppehälle.
Nu följde en lugnare tid för slott och stad.
Slottet påbyggdes och förbättrades. Enligt
Handlingar rörande Skandinaviens historia 19
delen, tryckt 1834 i Stockholm, utgjordes dess
starkaste del: “af ett stort torn med fasta murar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
