- Project Runeberg -  Om stenkol, deras uppkomst, utbredning och betydelse /
6

(1872) [MARC] Author: Per Teodor Cleve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 HASTIG OCH LÅNGSAM FÖRBRÄNNING AF VÄXTÄMNEN.

gar på detta vigtiga material, oeli af denna
anledning har följande uppsats tillkommit.

Huru hafva stenkol uppstått? Se der den fråga,
med hvilken vi först skola sysselsätta oss. Att
stenkol uppkommit af växter, torde vara temligen
allmänt bekant, men för att förstå, huru detta kunnat
ske, måste vi först söka lära känna, hvad som
bildas, då växtämnen förbrännas. Luften består, såsom
torde vara allmänt kändt, hufvudsakligen af tvänne
gasartade ämnen qväfve och syre, af hvilka endast
det senare spelar någon vigtigare rol vid
förbränningen. Syret förenar sig vid densamma kemiskt
med vedens eller bränmaterialets beståndsdelar, kol
och väte, till kolsyra och vatten. Vid denna
förening utvecklas värme, såsom alltid är fallet vid
kemiska föreningsprocesser. Den mängd värme, som
utvecklas vid förbränningen af ett och samma bränsle,
är alltid densamma, den må ega rum hastigt eller
långsamt. I förra fallet, vid den hastiga
förbränningen, kunna förbränningsprodukterna., kolsyra och
vattengas, upphettas till glödning och visa sig då
såsom eld eller låga, men sker förbränningen
mycket långsamt uppstår ingen eld, emedan värmet
utvecklas långsamt och bortledes, innan det hinner
upphetta förbränningsprodukterna tillräckligt, Denna
långsamma förbränning eger ständigt ruin i våra
skogar, der blad, qvistar och andra växtlemningar
årligen fållas till marken och så småningom förenas
med luftens syre till kolsyra och vatten. Den är så
fullständig, att den kan jämföras med förbränningen
af veden i våra eldstäder, och en så obetydlig
kolhaltig återstod uppstår dervid, att man beräknat, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:49:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stenkol/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free