Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visar äfven tydligt, att de växter, hvilkas lemningar
bildat stenkolen, vuxit på det ställe, der stenkolen
finnas. Man tvingas härigenom till det antagandet,
att underleran varit täckt af stora, mer eller mindre
yppiga skogar, hvilka blifvit öfversvämmade af vatten,
innehållande uppslammad den lera eller sand, som
täcker kollagren, och genom denna betäckning blifvit
skyddade mot luftens inverkan. Såsom i början
anfördes, lemnar en skog, hvars affall får förmultna i
luften, endast en högst ringa kolhaltig återstod, enär
det mesta kolet återgår till luften i form af
kolsyregas, och endast i det fall, att växtlemningarna få
förmultna utan lufttillträde, bildas kolrika afsatser,
hvilka, under långa tider samlade, kunna bilda
väldiga massor. De gruslager, hvilka täckte den forna
skogen, blefvo sedan fotfäste för en ny vegetation,
som i sin ordning täcktes af lera, grus och sand o. s. v.
Hvarje kollager, skilj dt från de öfriga genom grus
och lerlager, motsvarar derföre en särskild
vegetation; huru många dylika skogar under kolformationen
växte och begrofvos, framgår deraf, att kolbäddarna
ibland uppgå till ett antal af 16 eller ännu mera; ja i
Nova Scotia har man till och med funnit ända till
76 sådana flötser ofvanpå hvarandra och alltså
motsvarande lika många efter hvarandra bildade skogar.
Om genom det sagda det är tydligt, att
kolbäddarna bildats genom öfversvämning af skogar, är
dermed icke förklaradt, huru denna öfversvämning
kunnat inträffa. Innan vi försöka en dylik förklaring,
vilja vi förut studera beskaffenheten af de lager, som
finnas mellan kolbäddarna. Dessa äro hufvudsakligen
af trenne slag:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
