Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra handlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 72 —
KARL
lägger handen tungt på hans bröst.
Rannsaka noga dina hjärtekamrar, innan du så
heligt bedyrar! Har aldrig den frestelsen hviskats
i ditt öra af egen ärelystnad eller af vänners smicker?
Har du aldrig under den långa herrefejdens vilda
tummel, när prelater och riddare, främmande
inkräktare och inhemska förrädare singlat med kronan,
kommit på den tanken att hon lika lätt kunde kastas
i din hand, som i en annans, och att du kunde
bära henne stadigare än de flesta? Svara mig,
systerson, på samvete och ridderlig tro!
STEN
öppet och ärligt.
Det vill jag, frände! Illa höfdes det mig att
förneka egen mänsklig svaghet, och att sådana röster
nått mig! Men jag har emot bådas lockelser haft
ett säkert skydd i ett minne från min svennetid, ett
minne som ännu står lifligt för min själ... och om
jag icke tröttar eder...
KARL
lutar sig tillbaka i stolen.
Nej, berätta! Hvila får jag inom kort!
STEN
lifligt och raskt.
Det var en dag för fjorton vårar sedan, då jag
som sjuttonårig yngling tjänade som vapensven hos
konung Kristian, och då vi, flera af svennerna, voro
samlade därute i drabantsalen, där nu den gamle
Ulf sitter halfslumrande på sin bänk. Bland de
andra var äfven Erik Karlson, och i det han på
bordet kastade fram en klipping med konungens
bild, föreslog han att vi skulle leka den gamla kaste-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
