Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bergsklättring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själ. Den rena luften och den helsosamma klättringen i backarne
återför spänstigheten åt nerv och muskel, och naturens
storslagenhet och omväxling gjuter nya, friska intryck äfven i det
mest blaserade sinne. Menniskans alla förmögenheter, som
under det dagliga arbetet gått för plogen, släppas här i
fjälltrakterna ut på bete. Hvarje menniska känner sig frigjord och
lycklig. Pessimister äro ett slags ogräs, som icke tillhör fjällfloran.
Min afsigt har varit att i qväll söka teckna några drag ur
detta nutidens alpina turistlif. Det, som deraf mest faller i
ögonen, är otvifvelaktigt lusten för äfventyrliga
bergsbestignin-gar eller för att begagna ett uttryck, som den norska
folkhumorn uppfunnit, — »tindegalskaben». I utlandet har
fjällsporten och bergsbestigningslusten blifvit en verklig passion. I
Schweizeralperna, i Pyrenéerna och Karpaterna, i Kaukasus,
i Tyrolens alptrakter och Norges fjäll öfverallt vimlar det af
dessa oförskräckta bergsvandrare, som i sitt anletes svett med
oerhörd möda arbeta sig uppför de otillgängligaste fjälltoppar
den ena efter den andra, som återkomma år efter år för att
fortsätta anfallen mot någon gammal alpjätte, hvilken icke vid
första försöken velat underkasta sig, som utsätta sig för de
största försakelser och slösa den outtröttligaste energi under
sina försök att utföra någon fjällbragd, som de satt sig i sinnet.
I nästan hvarje land finnas alpklubbar, som gjort fjällsporten
till sin uppgift och alltsomoftast sammanträda till internationela
alpkongresser. Och man bedrager sig storligen, om man tror,
att bergsklättringen är en sport, som utöfvas endast af några
få, förresten odugliga dagdrifvare. Ögnar man igenom
alpbestigningens historia, skall man bland de djerfvaste
bergsklättrare finna omtalade en stor mängd berömda vetenskapsmän,
statsmän och andra, som icke låta affärda sig endast med den
af sportens fiender med så mycken förkärlek använda ironiska
benämningen »starka karlar». För att nu taga ett exempel,
som i någon mån kan belysa fjällsportens omfattning och
utveckling, tillåter jag mig att anföra några siffror ur Mont Blancs
statistik. Detta berg bestegs första gången 1786 af Jacques
Balmat och d:r Paccard. Under de 90 derpå följande åren har
bergets högsta topp »Monarken» bestigits af 535 expeditioner,
bestående af tillsammans 661 personer. Af dessa expeditioner
inföllo 115 under tiden 1786—1861 samt 420 under de 15 åren?
1861—1876. Denna siffra blir ganska betydlig, då man betan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>