Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppför Ångerman- och utför Indals-älfven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Följande dags starka värme aflägsnade hvarje tanke på
vandringar, men hotellets svala balkong med den vackra
utsikten öfver älfven inbjöd i stället till betraktelser och att göra
anteckningar. Så gick tiden till middagen serverades och klockan
3,40 e. m. går tåget söderut.
Af den förekommande stationsinspektoren erhöllos alla
äskade upplysningar, telegram om skjuts afsändes till
Bispgården och så lämnades Sollefteå.
Banan följer en kort bit Ångermanälfven, tills den möter
dess biflod Faxeälfven —äfven denna ganska aktningsbjudande
— som med sitt strida i solens glans glittrande vatten ger lif
åt landskapet. Sedan tåget passerat den lugna Helgum-sjön,
som låg där som ett stort stycke vattradt siden, blir vägen
mindre intresseväckande. Af tämligen torr karaktär äro
omgifningarne sedan fram till Bispgårdens station.
För den som nu vill följa Indalsälfvens strömfåra, måste
här järnvägsresan afbrytas, och man har då att välja mellan
två olika färdmedel för att komma till Liden, hvarifrån
regelbunden ångbåtsförbindelse utefter älfven till Sundsvall är
ordnad. — Tidt och ofta afgå timmerflottar från Bispgården, och
är man ej rädd för ett litet fotbad, så erbjuder en sådan
flodfärd mycket af intresse. Man ser stränderna på nära håll, hvarpå
de ingalunda förlora, det går fort och är billigt samt icke
förenadt med någon fara, då flottarne äro starkt sammanfogade och
väl styrda. Men man får ej den öfverblick öfver landskapet
som från skjutskärran, och man kan ej få stanna, när man vill,
för att njuta af en eller annan vacker punkt. Då nu dessutom
ingen timmerflotte låg färdig, fortsattes resan med skjuts. En
liten pigg jämtlandshäst, »Camilla», trafvade på med jämn fart,
obekymrad af alla backar och en ej mindre pigg skjutspojke,
Teodor, höll löst i tömmarne. Det var en liflig 14-åring med
vackra bruna ögon och en fint skuren profil. Han bar ett i
svenska vetenskapens häfder fräjdadt namn och gaf korta, men
uttömmande svar på framställda frågor. Med en viss stolthet
berättade han, att han redan skjutit sin första räf. Backe upp
och backe ned i oafbruten följd går vägen tätt utefter älfven,
som i omväxlande skönhet ingalunda står Ångermanälfven efter.
Stränderna utgöras äfven här af lodrätt stupande »nipor», mellan
hvilka lifligt grönskande dalgångar prunka.
Mellan dessa ter sig älfven som ett djupblått band, ofta af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
