Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kinnekulle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tilltalas af själfva det fria vandringslifvets tjusning, där bör
man icke, såsom vi här i Sverige äro allt för böjda för, genom
att i miniatyr söka efterapa de stora förstaklasshotellen
komma med en bedröflig påminnelse om stadslifvet midt uppe i
den härliga ensamheten och genom att låta en kypare i frack
och hvit halsduk uppträda på skådeplatsen förtaga vildmarken
all dess bouquet. Där, synes det mig, bör man göra hotelierna
litet mera patriarkaliska, ge dem, om jag så får säga, en viss
lokalfärg, en viss »skyddande likhet» med omgifningarnes
karaktär, så att de icke allt för bjärt sticka af och bringa
besökaren ur den stämning trakten är egnad att ingifva.
Ett lyckligt exempel på ett hotell af det senare slaget är
just hotell Kinnekulle. När man sitter på dess veranda och
ser gårdsplanen framför sig med daliarabatten och längre bort
sädesfälten, skogen och sjön, tänker man icke alls på, att man
icke är hemma hos sig. Man känner, att man är på ett lugnt
fridfullt ställe i världen. En viss sinnesro smyger sig öfver en.
Det blir vindstilla bland tankarne. Man försjunker i
drömmerier. Och man finner, att få saker äro så ljufiiga som ett dolce
far niente på Kinnekulle.
L. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
