Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luleå—Gellivare—Harsprånget—Jokkmokk— Storbacken—Edefors—Luleå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själar), ligger det i öppen dag, att detta, landskap är ännu i
mångt och mycket ett »terra incognita».
Jag hade just slutat min kalkyl, som med sina sifferstora
tal började blifva tråkig, då en vacker flod med raskt lopp, på
höger sida om banan, fäste vår uppmärksamhet; det var
Råneälf. Denna följde vi nu några mil förbi Koskivara station och
gingo öfver den vid Nattavara. Af de till ett tjugutal
uppgående större och mindre broar, som vi passerade, var bron vid
Nattavara den största, med ett spann på 70 och två på 20 fot.
Från Nuortikon, station på 174:de km, skönjdes redan
Gellivare-tunturi, och vi nalkades målet för vår färd med
snälltågsfart.
Norrbottens länsstyrelse har påyrkat en förändring af
stationernas namn; Koskivara skulle sålunda benämnas
Strömbacka, Nattavara Rånefors, Murjik Åkerberg, Nuortikon
Båtbäcken o. s. v. Namnen Murjik och Nuortikon anses hafva
lappskt ursprung 1). (Det finnes ett lappskt adverb nuortek, norr
omkring, på norra sidan om; murjek lär betyda en svartmuskig
kvinna.) Koski är ett finskt ord och betyder fors, Natta likaså
och betyder slem, mögel.
Det är i hög grad betecknande, att finska språket här är
det förherskande och ger vika först söder om Lilla Lule-älf.
Ännu på 40-talet var Kalix-älf språkgränsen.
Efter att tvenne gånger hafva öfvergått Venetjoki, en
biflod till Råne-älf, passerade vi sista stationen Harrträsket kl.
6.30. och kl. 7 e. m. rullade tåget in på Gellivara —, eller för
att vara svenska d. v. s. lappska, Gellivare — kyrkoplats eller
— stad, som dess invånare redan kalla den.
Så voro vi efter 10 timmars angenämaste järnvägsfärd i det
verldsbekanta Gellivare.
»Är detta Malmberget?» var den första fråga, som vi på
samma gång ställde till vår tjenstvillige vän H., hvilken stigit
på under vägen, och pekade på ett högt berg tätt intill,
resande sig högt öfver skogsgränsen och med snöfläckar här och
*) Här torde vara lämpligast erinra om betydelsen af de ofta förekommaDnde
lappska och finska
ändelserna jokk joki (-bäck)
vare vara (-berg)
jaur järvi (-sjö)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>