Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sulitälma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sulitälma.
(Efter en i Norska Turistföreningens årsbok för 1886 intagen uppsats
benämnd »Vattenbygden och Sulitälma» af O. A.)
Namnet Sulitälma lär enligt en af den berömde svenske
naturforskaren Wahlenberg år 1808 utgifven, särdeles intressant
skrift, om Lapplands fjäll — den enda beskrifning, som finnes
öfver Sulitälma och närliggande riksgränsfjäll — betyda
»högtidsberg»; ty, säger författaren, »lapparne offrade här fordom
vid vissa högtider åt någon öfvernaturlig fjällens beherskare.
Nu mera eger det intet märkvärdigt för lapparne såsom
alldeles utan renbete, fast mera anses det liksom ett Montblanc med
flere höga berg för ett »montagne maudite». Med namnet
Sulitälma betecknas icke en ensam topp utan en hel samling
spetsar, som på en något aflång basis af 3,000—4.000 fots [1] bredd
sträcker sig från vester till öster öfver riksgränsen till omkring
en mils längd. Lapparne ega inga särskilda namn på de olika
topparne, utan kalla dem blott efter deras läge för den södra
eller norra spetsen (lapp. tjåkko, zhjok, tzjokko). Mot söder
begränsas fjällpartiet af Lommijaure (jaure — sjö) 2,197 fot öfver
hafvet. Denna sjö, som i sydostlig riktning skjuter fram ända
till riksgränsen, är blott genom ett lågt och smalt näs skild
från den stora svenska fjällsjön Pieskijaure (1843 f.), som flere
mil lång fortsätter i samma riktning. Mot vester och norr
öfvergår fjällsluttningen i Blåmannens och Linajseknas (jsekna,
jegna = is, jökel) snö och ismassor och mot öster utskjuter
jökeln Salajaekna, som tager sin början i det mellan de norra
och södra hufvudpartien befintliga skäret (4,763 f.), i
någorlunda jämnt fall öfver gränsen ned mot de i norr och söder
gående dalstråken Lairovaggi och Kajlandsvaggi (vaggi = dal).
Från Bodö likasom från Skjserstadsfjorden och under
öfvergången öfver Skjönstudalsfjället till Langvand synas Sulitälmas två
norska toppar tämligen i linie från söder till norr eller
[1] I denna uppsats menas öfver; norska fot, där ej annat särskildt
angifvits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:50:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1890/0109.html
