Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ofvan Polcirkeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag tror att man hälst bör ställa sin färd, blir svaret utan
betänkande: till Aktsik och Laidaure!
Hos lappen Paave Länta fingo vi utmärkt kvarter. Per
Olof Länta åtog sig att bli vår vägvisare till Stora Sjöfallet.
För att vid detta ställe ha en båt att tillgå måste vi nu sända
en lapp den nätta vägen af 3 1/2 mil till Jaurekaska hvarifrån
folk skulle ro oss till mötes den ej häller så korta biten af
3 mil. Det blir bra godt, när Turistföreningen förlägger en
båt däruppe. På e. m. besöktes lappmannen Amma Gruvisars
kåta uppe på fjället, och vi blefvo där bjudna på kaffe. Hela
herrskapet fotograferades. Målet för denna dags korta marsch
var ett lappläger vid sjön Situojaur. Här kunde vi ej komma
under tak någonstans, utan måste använda tältet som
nattlogis. Det blef en en verklig »orolig natt.» Nu bröt
ovädret ut, som förut hållit sig stilla under vår färd. Stormen
skakade det genomvåta tältet och den första snön föll. Jag
sof ganska lugnt, men vännen J., som dessutom hade att
utstå ett hufvudanfali af tandvärken, ryser ännu vid tanken
på denna natts fasor.
Här vid Situojaur hade ett sällskap af omkring tio
lappar slagit sig ned för att fiska någon tid under den
långsamma nedflyttningen från högfjällen. De voro nästan alla
unga och raska karlar; somliga hade ett ganska fint utseende.
I -allmänhet kan jag om de lappar, vi träffade på vår resa,
säga, att de gjorde ett godt intryck. Deras renlighet är ju
ej särdeles stor, men de äro vänliga, raska och villiga samt
fullkomligt ärliga, egenskaper, på hvilka man i dessa trakter
ej kan sätta nog stort värde.
Följande dagens marsch erbjöd intet anmärkningsvärda
Ultivis-fjällets jämna högslätter äro visserligen i allmänhet
för vandrare särdeles »godt landskap», som nybyggarna säga,
men mycket enformiga, och i följd af nattens rägn var äfven
marken ganska uppblött. Därför blefvo vi också glada, då vi
på e. m. nalkades Stora Lulevattnet och började nedstigandet
utför en skogklädd sluttning, där en stor rennjord betade.
Alldeles invid stranden slogo vi upp vårt tält i skydd af
några videbuskar, tände en stor stockeld och lägrade oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
