Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillbaka öfver högfjällen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upp i luften simma lätta, blå eller gråblå molntappar,
genomväfda af smala, bugtiga strimmor, här och der några tätare
ång-rufvor — det hela liknande furgräsets* egendomliga
rotsystem och sporgömmen. Se’n börjar då solskifvan att stiga
upp öfver fjällkammen samt skicka in en mängd gula och
purpurfärgade morgondagrar i molnmassorna, som litet senare
färgas mer och mer i hvitt. . . Nu färdas vi rakt emot solen,
som framför oss kommer en bred strimma snö att glänsa likt
siden och i längd gör det outhärdligt att se utan skydd af
blå glasögon; sedan vi väl fått solen på sidan, blir det ej
fullt så ansträngande, ehuru då frostkristallerna på snön i
solljuset glittra som milliontals diamanter . . .
Renarne börja nu att tröttna: så fort vi rasta, lägga de
sig flämtande ned utan att ens — som eljest städse — gitta
nafsa till sig något af den hårda skarsnön. Då utvecklar
Mikkeli hela sin öfverlägsna körkonst, reser sig på knä i
sin pulk samt ropar och klår på renen, så att denne i
förskräckelse alldeles förgäter sin trötthet och galopperar i väg..
Med min ren har jag ett duktigt arbete, men får dock fram
honom genom slag med körtömmen samt genom att härma
renbrömsens surr-surr. Stopprenen, fastbunden efter
lassakjan och handhafel af Mikkeli, börjar göra tjänst som
bromsapparat äfven på jämn terräng — och gäller det att gå
uppför en brant, låter han numera nästan släpa sig af de
föregående. Ibland händer det, att bindlinan mellan renens horn
och akjan fastnar om ett af djurens ben, och då skulle du
se, huru den stackaren vrenskas, hoppar på tre ben, reser
sig upp på bakfötterna o. s. v. Rätt som det är, kommer
M. bakom en stor, snöhöljd klippa, och jag ser då endast,
de bågböjda hornspetsarne på hans ren — de likna förstorade
nyptänger på en klokrypare **, tyckes mig.
Nu ha vi kommit fram till en tvärbrant afsats,
nedanför hvilken vi se en längre tundra (höglandsmyr) och långt,
bort fjällstugan Suolovuobme, der vi skola rasta och
proviantera. Tyst lösgör Mikkeli stopprenen och binder den bakom»
* Pilularia globulifera L.
*■* Chelifer cancroides.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
