Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om en bergbana på Åreskutan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åreskutan. I sammanhang härmed skulle gångstigen upp
till toppen förbättras och förses med visare.
Anläggningen af dessa hyddor och vägar ombesörjes i
Alperna vanligen af de stora turistföreningarnas filialer eller
»sektioner»; mången gång skänkas äfven medel dertill af
någon mecenat, som på så sätt vill gifva ett varaktigt och
nyttigt minnesmärke af sitt besök på någon plats, hvaraf han
känt sig särskildt tilltalad. Värdskapet öfverlåtes åt lämplig
person på vissa närmare bestämda vilkor.
Dessa åtgärder skulle visserligen icke oväsentligt öka
antalet besökande på Åreskutan, om de också ej skulle i
någon nämnvärd mån åstadkomma stigning i den jemtländska
turistströmmen i dess helhet. För att göra Jemtland till ett
turistfält i den skala, som dess läge och naturskönhet
förtjena, fordras åtgärder af vida större omfattning än nyss
nämda. Ändamålet med denna lilla uppsats är just att
framkasta en idé, hvars realiserande helt säkert i mycket hög
grad skulle befordra turisttrafiken, tillföra länet och särskildt
trakterna kring Åreskutan betydande inkomster och äfven ej
så litet höja tvärbanans inkomster på persontrafiken.
Projektet är i korthet detta: anläggning af en bergbana från Åre
uppför fjället. Hvar och en, som iakttagit, hvilken attraktion
dylika bergbanor i södra Europa utöfvat på turistströmmen,
torde icke betvifla, att en sådan bana på Åreskutan skulle
blifva en magnet, som kunde attrahera resande till och med
från de stora stråkvägarne för turisttrafiken i Norge; detta
så mycket mera, som denna bergbana till en början torde
blifva utan konkurrens i hela Skandinavien och åtminstone
i Sverige länge skulle blifva något i sitt slag enastående.
Det är naturligtvis ej möjligt att utan sakkunnig
utredning och undersökning af terrängförhållandena yttra sig öfver
kostnaderna för banans byggande och drift, den sannolika
trafikinkomsten, det ändamålsenligaste systemet o. d.
Ganska antagligt är emellertid, att en dylik bana, åtminstone
under första åren, ej skulle kunna betala räntan på
anläggningskapital och driftkostnader; men det är icke heller
såsom affärsföretag i och för sig banan projekteras, utan för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>