Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjällstugan vid Syltopparne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man erkänna, att man står inför en tafla, som är fullt ut
lika intressant som något, som står i Bæedeker. Två
lappläger passeras på vägen, hvaraf vanligen sommartiden
ettdera är bebodt.
Sedan man lemnat den söder om Snasahögarne belägna
Storulfdalen, kommer man omsider upp ur skogsregionen
och ut på högfjället. I oväder erbjuder denna fjällslätt det
tröstlösaste skådespel man gerna kan tänka sig. I vackert
väder deremot är den ganska tilltalande och utgör i hvarje
fall ett landskap af helt annan art än dem man hittills
passerat. Marken är temligen genomdränkt af vatten, som
öfverallt samlat sig till små sjöar, sinsemellan förbundna af
ett trassligt nät af porlande bäckar. För den geografiskt
anlagde besökaren kan det ju vara tillfredsställande att veta,
att detta vattensystem utgör — Indalselfvens källor.
Uppriktigt sagdt, så är det ganska reelt af denna flod att ha sin
upprinnelse på ett sådant hyggligt ställe som detta med två
sådana vördnadsbjudande faddrar som Syltopparne och
Snasahögarne. Det märkes också på elfven, att den är af
aristokratisk börd. En vackrare flod torde knappast finnas i
Sverige. Innan den hunnit sitt utlopp i Bottniska viken, har
den hunnit passera så många vackra landskapstaflor att
Turistföreningen skulle bli ruinerad, om den nödgades i tryck
beskrifva dem alla.
Om vi nu skulle anse oss omsider hafva kommit fram
till fjällhyddan vid Syltopparne, så ha vi alltid qvar att taga
berget sjelft i betraktande. Höjden upptages i allmänhet till
1710 m. På den norska »geografiske opmaalingens»
utmärkta karta står emellertid denna höjdsiffra på den näst
högsta Sylen. På sjelfva Storsylen står deremot siffran 1766,
hvilken jag antager vara den rätta. I hvilket fall som helst
är fjället fullvuxet, ty i Skandinavien bli fjällen myndiga
vid 1500 meters höjd. Fjället består enligt d:r Reusch af
en gråsvart dioritisk bergart. Såsom en geologisk
märkvärdighet har han antecknat, att på toppen af sjelfva Storsylen
finnas stenar af granulit och ögongneis m. m., hvilkas
dervaro icke kunna förklaras på annat sätt än att de från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
