Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lif i jagten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6- a 7-tiden på aftonen begifver jägaren sig ut, nalkas tyst
till myren, der spåren förrådt, att björnen betar, intar der en
dominerande ställning och döljer sig, så godt han kan.
Kommer nu björnen, ligger han fortfarande stilla, tills han märkt,
hvartåt björnen går, ty denna följer under det han afäter
bären en bestämd riktning, vanligast efter myrkanten och, om
någon vind finnes, emot densamma. Nu får jägaren en längre
eller kortare angenäm tid, ty »storfar» är intressant att skåda
och har oftast något roligt för sig, än leker han med
småkryp, slår efter flygfän eller antager den ena lustiga
ställningen efter den andra, och igenom kikaren skall man se
ett visage, som har en rörlighet af ofta så komisk art att
åskådaren utbrister i skratt. Äro björnarna flera, är stunden
naturligtvis mera omvexlande. Det brukar då vara mor med 2,
någongång 3 men sällan 4 ungar, hvilka senare ömsom
leka, ömsom äta. Äro deremot två gamla och stora björnar
utan ungar, äro de vaksamma och nästan alltid stridslystna,
det är ett äkta par, som försvara hvarandra och alltid äro farliga
att angripa. Är, som jag hoppas, turisten nöjd med att se
och studera björnfamiljen eller enslingen, är bäst icke
förråda sin närvaro, utan låta djuren i all stillhet aflägsna sig.
Är återigen meningen att döda dem, gör jägaren bäst uti att,
sedan han öfvertygat sig om björnens kosa, förflytta sig och
lägga sig så, att björnen, under det han betar sig framåt,
kommer inom håll. Det är vid sådana tillfällen bäst att
vara beväpnad med dubbel bössa, en slätborrad sådan med
väl laddade patroner och passkula är tillfyllestgörande.
Rundkulan är att föredraga. Kommer nu björnen inom
håll d. v. s. 100) à 150 meter och ingen utsigt fins att få
närmare, må jägaren försöka, och då rikta högt upp i bogvecket.
Dödar kulan icke, är det vanliga att björnen anfaller. Har
hållet varit så pass långt som det ofvannämda, hinner jägaren
insätta en laddad patron och sålunda kan han möta björnen
med två skott. Mitt råd är då att låta honom komma på
10 à 15 meters afstånd, innan man skjuter. En kula uti
det öppna gapet är afgörande, behöfs mera är öronroten bästa
siktpunkten, och efter en kula der är björnen stendöd. Ja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
