Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgholms slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Borgholms slott nu ligger, d. v. s. uppe på kanten af det
mot vester, mot strandområdet brant stupande kalkberget.
Att anfalla borgen, hvilken omtalas redan under k. Magnus
Ladulås tid, men tvifvelsutan är äldre, från vester var
omöjligt: för att göra ett anfall, måste man befinna sig uppe på
kalkberget.
Hurudant medeltidsfästet Borgholm, som så ofta omtalas
i medeltidens handlingar, der hertig Valdemars enka
Ingeborg residerade, som af k. Albrekt belägrades och intogs, som
en gång af hr Karl Knutsson, sedermera konung, eröfrades,
som år 1510 af svenskarne togs från danskarne, som år
1519 intogs af hr Severin Norby — hurudant detta slott såg
ut, derom lemna de historiska urkunderna ingen upplysning.
Vi måste derför hålla oss till de upplysningar, som äro
att inhemta af slottets nu bevarade delar. En eldsvåda
öfvergick slottet år 1806 och sedan dess står det qvar som ruin.
Borgholms slott består, mellan ytterverken och branten,
af tvänne delar: en hufvuddel, som bildar en fullständig
fyrkant, med ett rundt torn i hvarje hörn, mellan tornen
fyra flyglar, af hvilka den vestra har ett bredt utsprang mot
klippbranten, mellan flyglarne en borggård, samt en mindre
del, ej lika regelbunden, som ligger åt norr, med byggnader
längs branten och vinkelrätt från denna in på en borggård,
som genom tvänne genomgångar i den norra flygeln står i
förbindelse med den stora borggården. Dessa byggnader äro
vida lägre än slottets hufvuddel. På en planritning, som
förvaras i krigsarkivet, betecknas den byggnad, som från
hufvudbyggnadens nordvestra torn sträcker sig utmed branten,
med namnet »gamla kungshuset.» Denna bortre del af
slottet är således den äldsta, men vi få icke antaga, att det
gamla slottet icke var större än hvad nu står qvar deraf;
det nya slottet är icke helt och hållet uppfördt vid sidan af
det gamla, utan är delvis bygdt på det förras område. Detta
visar sig deraf, att en planritning af år 1625, förvarad i
krigsarkivet, som upptager grundplanen af det nya slottet,
med antydan, att af detta endast den vestra flygeln med
dennas två hörntorn var fullbordad, visar ännu på den nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
