Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om lappkåtar och Turistföreningens lappska fjällhyddor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flertalsformen heter kåtar, ej kåtor.[1] I Norge användes vanligen benämningen gamme.
Ordens härledning är ej fullt utredd. v. DÜBEN härleder kåhti
(af LEEM skrifvet guatte ) af nordisk stam och anser den vara detsamma som fornnordiskans kot (hydda), hvilket ord som bekant jämväl
återfinnes i engelskans cot, cottage m. fl.(?) Gamme anses vara besläktadt med lappskans gama (jordhåla, björnide) och lärer, om än mycket förändradt, återfinnas äfven i ryskan, littauiskan m. fl. slaviska
språk. – Man synes kunna i en mera inskränkt betydelse
använda orden kåta och gamme som benämningar på tvänne
hufvudtyper, hvarvid kåta-typen omfattar de mer eller mindre
koniska eller pyramidala formerna, gamme-typen de mera
halfsfäriska, ofta med ett slags förstuga försedda bostäderna. De
förra kunna sägas genom sin tältform mera syfta på nomadens
lefnadssätt; de senare erinra om naturen i deras arktiska land
och ega måhända sin urbild i snökojan.
Inom Sverige finnas följande slag af kåtar, af hvilka endast
de först nämnda äro flyttbara.
I. Tältkåtar
a)med flyttbar ställning.
b)med kvarstående ställning.
II. Näfver-, torf- och ris-kåtar.
III. Timmerkåtar.
Det intressanta nomadfolk, som för årtusenden tillbaka småningom
hit invandrade från sina urhem mellan Ural- och
Altaibergen i Asien, indelas hos oss, såsom vi alla veta, efter
lefnadssättet i tre grupper: fjäll-lappar, skogs-lappar, samt
fiskar-lappar, hvilka sistnämda ofta äro mer eller mindre afsigkomna).
[2]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
